Logotyp

Svensk semester fyller 80 år!

En man och två barn i en hängmatta.

Semester blev en lagstadgad rättighet i Sverige år 1938. Då fick alla arbetare rätt till två veckors semester. Den lagstadgade semestern har idag utökats till 25 dagar.

Semester blev en rättighet för arbetare när politikerna under tidigt 1900-tal ansåg att det fanns ett ökat behov av rekreation. Det ökande tempot inom bland annat industrin slet ut arbetarna allt fortare. Med hjälp av semestern skulle arbetarna hålla sig friska resten av året och den snabba produktionstakten kunde fortsätta. Semesterveckorna utökades succesivt under 1900-talet. 1978 fick alla löntagare rätt till fem veckors semester.

En man i hängmatta med två barn.

Vad gör man när man har semester? Hur skulle folket kunna förmås att använda sin tid på ett bra sätt?

Två veckors fritid!

Två veckors ledighet fullt betald. Det var en omtumlande upplevelse för människor som i hela sitt liv från tolv-fjortonårsåldern jobbat sex dagar i veckan, året om. Alla, utom lantarbetare, egna företagare och husmödrar fick semester. Tidigare hade semester varit en lyx som bara officerare och högre tjänstemän hade ägnat sig åt. Andra anställda hade kunnat få några få dagars ledighet, möjligen med lön, ifall de hade en hygglig arbetsgivare.

Nu skulle 1,8 miljoner svenskar plötsligt vara lediga med lön i två veckor.

I utredningarna som föregick riksdagsbeslutet grubblade man över hur folket skulle förmås att använda sin tid på ett bra sätt. Vitsen med det hela var ju att de anställda skulle komma tillbaka till jobbet friskare och piggare och därmed orka jobba mer. Därför borde man ge sig ut på landet, andas frisk luft, cykla och promenera och komma hem glad och fylld av nya intryck. Helst ha fått lite bildning också.

Man lagar cykelpunktering

Inge på cykelsemester genom Sverige i början av 1950-talet. De hade med sig tält, sovsäckar, två väskor med mat och utrustning för att laga punkteringar.

en man och kvinna framför ett tält.

Annas och Rolands förlovningsdag firas på Broken i Nyköpings skärgård bland annat genom att dekorera tältet med sina paddlar.

Folk skulle hindras från att inte göra någonting, "slösa bort tiden", eller ännu värre, att ägna sig åt sprit, dans och annat fördärvligt. Resor uppmuntrades. Men arbetarna hade ingen erfarenhet. Därför gick Arbetarnas bildningsförbund ABF, Kooperativa förbundet KF och Svenska turistföreningen STF ihop och bildade Reso 1937. Det var en resebyrå som specialiserade sig på att ordna "folksemestrar". De erbjöd rekreation med ett visst mått av folkbildning. I samma anda gav STF och KF ut "Handbok för reselivet i Sverige".

Ännu mera fritid!

Under 1900-talet fick vi allt mer ledig tid. År 1951 infördes den tredje semesterveckan, 1963 den fjärde och 1978 den femte. Dessutom fick vi lediga lördagar från slutet av 1960-talet.

En allmän folkhälsoupplysning och, från 1938, två veckors semester bäddade för att fler blev intresserade av friluftsliv. Vandring, cykling, paddling och skidåkning lockade allt fler utövare. År 1942 infördes obligatoriska friluftsdagar i folkskolan. En ny generation skulle lära sig friluftsliv med motiveringen att det var härdande och stärkande. Med tiden ändrades synen och tonvikten lades på hälsa och naturkunskap.

Bygga sommarnöje

I samband med att allt fler började få semester ökade också intresset för fritidshus och sommarnöjen. Ett "lantlivsideal" uppstod. Semesterveckorna skulle spenderas på landet med frisk luft och kroppsarbete. Under efterkrigstiden fick allt fler människor råd att bygga egna sommarstugor. Idag räknas Sverige som ett av de länder med flest fritidshus. År 2007 fanns det över 600 000 fritidshus i Sverige.

När Nils och Ulla 1938 sökte ett sommarställe fann de en liten annons i tidningen. Här står nu de lyckliga ägarna, vid Ullstorp 25 oktober 1938.

Bilden av den lyckliga semestern

Med solbrända kinder signalerade stadsborna att de tillhörde de lyckliga som kunde kosta på sig en semesterresa, till sommarstugan eller till släkten på landet.

Vi har höga krav på hur vår semester ska bli. Vi ska hinna med allt, upptäcka, umgås, vila och renovera altan på sommarstugan. Instagram frodas av bilder på glada barn som badar, en kall drink på stranden och magiska havrefält i solnedgång. Like på den!

Ungefär var fjärde svensk har inte råd att åka på semesterresa och har inte heller tillgång till något fritidshus. Bland ensamstående kvinnor med barn, i synnerhet utlandsfödda, är andelen som får stanna hemma ännu högre, visar statistik från SCB.

Även skilsmässostatistiken skjuter i höjden efter semestern. "Vänta till september" menar mäklaren. "Då kommer alla skilsmässo-villor ut".

Vill vi ha semester?

Att vi har en så lång lagstadgad semester är resultatet av politiska debatter under första hälften av 1900-talet.

Sverige hör till de länder i världen som har flest antal dagar betald semester. Bara en handfull länder ligger över Sverige i listan, däribland Finland, Frankrike och Polen. USA sticker ut som det enda rika landet i världen utan lagstadgad rätt till semester. I stället beslutar arbetsgivarna om de vill ge sina anställda ledigt, och i så fall hur länge.

Vad vet vi om framtidens arbetsmarknad? En studie från Stiftelsen för strategisk forskning som släpptes 2014 visar att hälften av alla jobb kommer att vara automatiserade om två decennier. Kina jobbar mot en robotevolution. Blir vi överflödiga när arbetskraften blir automatiserad?

Rätten till semester kom inte av sig själv utan innebar en stor gemensam kamp. Vilken blir nästa stora fråga gällande arbete och ledighet?

Valet är ditt.

Om artikelserien "Valet är  ditt"

Vi närmar oss valet 2018.

I en serie artiklar ger vi perspektiv på nutiden med hjälp av historien. Historia kan ge bakgrund, förståelse och nya infallsvinklar. Sörmlands museum ger perspektiv på aktuella valfrågor.

Alla artiklar i serien

Läs mer