Logotyp

Vem vill vara en liten lort?

Fyra män med hatt.

Demokratin bara finns där – ungefär som luften vi andas. Men för mindre än hundra år sedan var den inte lika given. Att komma dit vi är idag har krävt kamp, mod och uppoffringar. Vi har många att tacka för det.

Så länge som folket inte bryr sig om att utöva sin frihet, kommer tyrannerna att göra det – för tyranner är aktiva och flitiga!

 

Tanken om en demokrati byggt på folkstyre och rösträtt, slog igenom med franska revolutionen 1789. Till en början kom den allmänna rösträtten att endast ses som ett ideal. Under lång tid var rösträtten i Sverige villkorad av faktorer som samhällsklass, ekonomi och kön.

Samhällets övre skikt

I början av 1900-talet saknade hälften av alla män och alla kvinnor rösträtt. Samer, romer, judar och andra minoriteter kunde hånas och förföljas helt öppet. Den svenska staten stödde rasbiologisk forskning och steriliserade människor mot deras vilja. Föräldralösa barn kunde säljas på auktion och tvingas att jobba hårt i sina fosterhem.

Utgångspunkten var att endast de som betalade större summor skatt skulle ha inflytande över hur skattemedlen fick användas. Med hjälp av industrialiseringen och en friare handel fick allt fler män en bättre ekonomi och andelen röstberättigade ökade snabbt. Arbetare organiserade sig samtidigt för att få bättre livsvillkor och lika rösträtt. Oavsett ekonomi skulle alla vuxna människor ha samma rösträtt.

En folkmassa på ett torg.

Demonstration på Nyköpings torg, troligen i samband med allmän rösträtt, som infördes 1909. Fotograf: Frida Hall.

Kvinnofrågan

Först vid 1800-talets mitt kom kvinnlig rösträtt att bli en allt större fråga både i Sverige och internationellt. I och med allt snabbare samhällsförändringar blev kvinnans tidigare givna roll och ställning allt mer ifrågasatt i det nya industrialiserade samhället. Skulle kvinnor ha samma rättigheter som män? Skulle de också kunna arbeta och ha en egen ekonomi? Under denna förändringstid bildades flera föreningar som drev "kvinnofrågan" i länder som USA och England, men även här i Norden.

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt

Från 1909 fick alla män rösta i Sverige, men situationen för kvinnorna hade inte förändrats. 1903 bildades riksorganisationen Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Under riksorganisationen fanns ett antal lokala föreningar. En sådan fanns i Nyköping.

Diplom.
Sofie Boström.

Diplomet på bilden ovan har tillhört Sophie Boström som grundade Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Nyköping där hon också var ordförande 1903-1906.

26 april 1909 samlar Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt till möte i Nyköping. Elin Påhlman från Gnesta håller ett föredrag där hon kritiserar uppfattningen att kvinnlig rösträtt skulle vara något "löjligt". Att rösta, menar hon, är både en rättighet och en skyldighet. Augusta Widebeck, som kommit till staden från Strängnäs, håller tal och beskriver hur kvinnor motarbetas och hålls tillbaka i samhället.

LKPR hade som mest 17000 medlemmar och lyckades 1913 samla in 350 000 namnunderskrifter för kvinnlig rösträtt. Föreningens arbete kom att bli avgörande. Genom föreningen, som endast hade kvinnliga medlemmar, fanns kvinnor med i de politiska beslutsprocesserna som påtryckare och initiativtagare. 1919 beslutades att män och kvinnor skulle ha lika rösträtt och vid valet 1921 kunde den allmänna rösträtten praktiseras för första gången.

Läs mer: 1897 skrev tidskriften Idun om Sofie Boström. Läs tidskriften som pdf hos Göteborgs universitet. 

Från 1893 till 2015

1921 hade redan ett flertal länder infört allmän rösträtt för både män och kvinnor. Bland annat alla länder i Norden, Australien och Ukraina. I Nya Zeeland hade reformen genomförts redan 1893. Det sista landet i Europa var Lichtenstein år 1984.

2015 fick kvinnor i Saudi Arabien rösta, det sista landet i världen att införa kvinnlig rösträtt.

Dags att sluta upp

Undersökningar visar att förtroendet för politiker sjunker och att människor i allmänhet är osäkra på demokratins betydelse. I Europa pågår en demokratisk nedmontering. Fyra av tio svenska riksdagsledamöter anser att demokratin är hotad.

Sophie Boström, nu tar vi över.

Det finns saker man måste göra, även om det är farligt. Annars är man ingen människa utan bara en liten lort.

Valet är ditt.

Om artikelserien "Valet är ditt"

Vi närmar oss valet 2018.

I en serie artiklar ger vi perspektiv på nutiden med hjälp av historien. Historia kan ge bakgrund, förståelse och nya infallsvinklar. Sörmlands museum ger perspektiv på aktuella valfrågor.

Alla artiklar i serien