Logotyp

Framtidens skola

En skolklass med barn sitter vid bänkarna med knäppta händer.

Lärarlönelyft, skolutvecklingsprogram, samverkan, Singaporemodellen, elevhälsa, förstelärare... Alla är överens om att skolan är en viktig valfråga, men politiken är spretig. Gemensam välfärd eller fria val? Alla är överens om att en förändring behövs, men hur?

Skola och utbildning har av makthavare setts som ett viktigt instrument för att genomföra samhällsförändringar. Från att alla svenskar skulle utbildas till goda lutheraner på 1600-talet över det sena 1800-talets utbildning av goda svenska medborgare fram till idag. Utbildningssystemet har speglat de värderingar som varit rådande och den framtid man sett framför sig. Systemet har också varit beroende av samhällets demografiska och ekonomiska förutsättningar. Vid några epoker blir detta särskilt tydligt.

Dugliga samhällsmedborgare

Det har aldrig funnits så många barn i Sverige som vid sekelskiftet 1900. Fler barn överlevde på grund av bättre levnadsvillkor, potatis och vaccin. Alla dessa barn skulle utbildas för att bli dugliga samhällsmedborgare. Utbildningen strävade till att ge eleverna färdigheter som gjorde dem anställningsbara i industrisamhället, som då var framtiden. Läsa, skriva, räkna var självklara läroämnen. Men därtill skulle man också använda skolan till att göra ett enhetligt folk av svenskarna. Alla skulle därför lära sig huvuddragen av Sveriges historia, känna till Sveriges växter och djur och kunna de sånger som ansågs viktiga. Och en elev skulle veta att en god svensk är hel, ren och luthersk. Att bygga pampiga skolhus var ett sätt att visa att en landskommun eller stad hade framtidstro och satsade på barnen, själva inkarnationen av framtiden. Man ansåg också att barn som vistades i en vacker miljö blev bättre människor.

Goda tider för skolan efter kriget

Efter andra världskriget blev det babyboom och utbildningsväsendet stod inför utmaningen att ta hand om barnen. Tack vare att Sverige stått utanför kriget var den svenska produktionsapparaten intakt och Europas sönderbombade länder skrek efter svenska varor. Det rådde full sysselsättning, statens skatteintäkter växte och det fanns pengar att satsa på utbildningsväsendet. Nu kunde makthavarna, socialdemokraterna, göra en storsatsning på skolan. Framför allt inriktade man sig på att göra folkskolan, den gemensamma grundutbildningen, till en resursstark skola, en skola som skulle erbjuda god utbildning för alla. Det syns på skolhusen, de så kallade tegelhögarna.

Än idag står de genomtänkta, gediget byggda skolhusen som monument över sin byggnadstid. Trapporna är i Kolmårdsmarmor. Södervända klassrum med maximalt ljusinsläpp, gymnastiksalar och andra specialsalar skulle underlätta en effektiv undervisning. Från Skolverket utgick anvisningar hur skolor byggda med statsbidrag skulle se ut. I folkhemmets anda infördes skolunch 1946. Matsal ingick i lokalprogrammet för skolor, liksom utrymmen för skolsköterska och skolläkare.

Fria skolval

Idag ser samhället helt annorlunda ut än på 1950-talet. Sedan början av 2000-talet är det inte längre stat eller kommun som står för all undervisning, utan privata aktörer har kommit in, precis som på andra områden. Det är inte längre självklart att välja den närmaste skolan, utan en skola med speciell profil. Forskning visar att det fria skolvalet ökar segregationen.

Skolan behöver inte vara inrymd i ett specialbyggt skolhus, det går att använda hus som byggts för helt andra syften – industribyggnader, nedlagda regementen och andra byggnader.

Skolan speglar sin tidsålder som den alltid har gjort.

Vissa tror att vinsdrivande skolor ökar kvalitén på både privata och kommunala skolor. Andra tycker att det är oetiskt att bolag tjänar pengar på vår välfärd. I andra länder är det förbjudet med vinster i friskolor.

Hur ska framtidens skola se ut?

Valet är ditt.

 

Om artikelserien "Valet är  ditt"

Vi närmar oss valet 2018.

I en serie artiklar ger vi perspektiv på nutiden med hjälp av historien. Historia kan ge bakgrund, förståelse och nya infallsvinklar. Sörmlands museum ger perspektiv på aktuella valfrågor.

Alla artiklar i serien