Miljö - En mossig politisk fråga? Valet är ditt 2018

En kvinna plöjer en åker med hjälp av två hästar

Miljö- och klimatfrågorna ses av många som relativt nya valfrågor i svensk politik. Trots det går det att spåra politiska frågor kopplat till hälsa och miljö ner till slutet av 1800-talet. Det berodde till stor del på den snabba befolkningsökningen, industrialismen och städernas tillväxt.

De tidiga frågorna handlade till stor del om hygien och sanitet med fokus på rent vatten och omhändertagande av avfall. Vikten av att bevara orörd natur och skapa naturreservat var ett annat tidigt ämne vilket ledde till att Naturskyddsföreningen startade 1909. Samma år antogs också den första naturskyddslagen.

I efterkrigstidens Sverige fanns stor tilltro till tillväxt och utveckling samtidigt som de effekter som följde med industriutsläpp, kemikaliebesprutning, fossila bränslen och övergödning hade inte uppdagats i sin fulla skala ännu.

Försurning, hormoslyr och övergödning

En väckarklocka var Rachel Carsons bok Tyst vår som utkom 1962. Där varnade hon för en vår utan fåglar om miljöförstörelsen med bekämpningsmedel, bland annat DDT, fick fortgå. Boken ses ofta som den globala miljörörelsens egentliga avstamp men är fortfarande kontroversiell för vissa grupper.

Under 1960- och 70-talet började människor allt mer att engagera sig i miljö och klimatfrågor. Försurning av sjöar, övergödning och kvicksilverutsläpp var frågor som väckte engagemang. Det visade sig att en del snabba lösningar som exempelvis besprutning med växtbekämpningsmedlet Hormoslyr av skogar och banvallar, hade omfattande negativa effekter för de människor som kom i kontakt med medlet. Bland annat innehöll det fenoxisyror och dioxiner som kunde ge fosterskador och cancer. Besprutningarna väckte en stark opinion med omfattande protester på många platser. Förespråkarna för Hormoslyr hävdade att det var ogiftigt och chefen för BT Kemi, det företag som tillverkade Hormoslyr i Sverige, drack till och med av medlet i TV för att visa hur ofarligt det var. 1977 förbjöds hormoslyr i Sverige.

Fältbiologerna demonstrerar i Nyköping, för en renare miljö på 1970-talet. Fotograf: Lasse Lindberg.

Oljekris och kärnkraftsutbyggnad

1973 inträffade den så kallade oljekrisen, främst på grund av politiska motsättningar i mellanöstern. Tillgången på olja ströps och priserna steg drastiskt. Västvärlden drabbades av en svår lågkonjunktur för första gången under efterkrigstiden. I Sverige infördes ransonering av olja och bensin under det första kvartalet 1974. En annan effekt var att kärnkraftens utbyggnad påskyndades, något som gav upphov till politiska åsiktsskiljaktigheter. Socialdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna var för en utbyggnad av kärnkraften medan Centerpartiet och Vänsterpartiet kommunisterna var emot.

Inför riksdagsvalet 1976 gick Centerpartiet till val på att avveckla kärnkraften. Det borgerliga blocket vann, mycket på grund av kärnkraftsfrågan och centerpartiledaren Torbjörn Fälldin blev statsminister för den första borgerliga regeringen på 44 år. Eftersom de andra regeringspartierna Folkpartiet och Moderaterna var för kärnkraft blev Centerpartiet trots allt tvungna att kompromissa och tillåta att en ny reaktor laddas. Till slut blev oenigheterna kring kärnkraftsfrågan för många och i oktober 1978 avgick statsminister Fälldin.

1979 inträffade en allvarlig olycka vid kärnkraftverket Three Mile Island i Harrisburg, USA, vilket resulterade i att Sveriges riksdag beslutade om en kärnkraftsomröstning. Bland annat gjorde Socialdemokraterna en helomvändning från att tidigare varit emot en folkomröstning.

Istället för ett ja- och ett nejalternativ fanns det tre alternativ att välja på där alternativ 1 och 2 var för en utbyggnad och därefter en långsiktig avveckling av kärnkraften. Skillnaden mellan dessa alternativ var huruvida energin skulle vara i offentlig eller privat ägo. Alternativ 3 stod för en avveckling av de sex befintliga reaktorerna inom 10 år.

Inför folkomröstningen bildades föreningen Folkkampanjen mot kärnkraft som arbetade aktivt för att alternativ 3 skulle vinna. Arbetet engagerade många på gräsrotsnivå över hela landet. Folkomröstningen genomfördes i mars 1980. När resultatet var räknat stod det klar att alternativ 2, som stöddes av Folkpartiet och Socialdemokraterna hade vunnit valet.

Gröna partier och mer fokus på miljön

Många kärnkraftsmotståndare var kritiska till hur frågan hade skötts och som en följd av detta bildades Miljöpartiet 1980 på hösten. Partiets intentioner var att inte lägga sig på den traditionella vänster–högerskalan, utan att samverka med de partier som de ansåg hade den bästa miljöpolitiken. 1988 kom de för första gången in i riksdagen. En orsak tror vara den stora säldöden samma sommar, en fråga som väckte stort engagemang och medial uppmärksamhet.

Även för andra partier i svensk politik blev miljöfrågan allt viktigare och 1987 fick Sverige sin första miljöminister i Birgitta Dahl (s). Miljölagstiftningarna blev tydligare och lagarna fler. 1998 samlades de i den nya Miljöbalken efter att tidigare legat utspridda på olika områden. Frågan om energiförsörjningen och alternativa energikällor från bland annat sol och vind har aktualiserats allt mer de senaste trettio åren.

Besökare lyssnar på Johan Ehrenberg som berättar om ETC solpark i Katrineholm.

Det globala engagemanget

Under 1980-talet uppstod begreppet global uppvärmning och forskarna började undersöka sambandet mellan människors utsläpp och höjningen av jordens medeltemperatur. Ett annat begrepp från den tiden är växthuseffekten som bildas genom utsläpp av växthusgaser som exempelvis koldioxid, metan och lustgas. Den ökade mängden växthusgaser bedöms av de flesta forskare bero på användandet av fossila bränslen. Ozonlagrets förtunning på grund av utsläpp av freoner, bland annat från kylskåp och sprayburkar, var en annan aktuell fråga. Liksom frågan om hur den biologiska mångfalden tryggas.

Frågornas globala karaktär ledde till att FN allt mer engagerade sig i klimatet. 1987 fick den norska statsministern Gro Harlem Brundtland i uppdrag att skriva rapporten Vår gemensamma framtid i vilken begreppet hållbar utveckling blev bekant för många. Definitionen på begreppet hållbar utveckling är enligt rapporten:

En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov

Brundtlandrapporten låg bland annat till grund för handlingsprogrammet Agenda 21 som antogs vid FNs klimatkonferens 1992 i Rio De Janeiro. Programmets intentioner var att motverka natur- och miljöförstöring, fattigdom och bristande demokrati för att skapa en global hållbar utveckling.

Efter Riokonferensen har FN återkommande arrangerat klimatkonferenser med målet att skapa gemensamma överenskommelser för världens nationer. En av de senaste var Pariskonferensen 2015. Där togs en överenskommelse om utsläppsminskning som har undertecknats av cirka 200 länder. Samma år antog FN också programmet Agenda 2030 med 17 mål för en hållbar utveckling. Dessa ska vara genomförda år 2030.

Inför valet 2018

Klimatfrågan kom inför valrörelsen 2018 ganska långt ner på agendan för de flesta politiska partier. Den extremt varma och torra sommaren med foderbrist och omfattande skogsbränder som följd har gjort att klimatfrågan succesivt fått en större plats i valrörelsen. Trots det råder ingen politisk koncensus om orsakerna till sommarens extremväder och värmerekord. Inte heller om vilka åtgärder som behöver vidtas.

Hur vill du forma morgondagens klimatpolitik?

Valet är ditt.

Om artikelserien "Valet är ditt"

I en serie artiklar ger vi perspektiv på nutiden med hjälp av historien. Historia kan ge bakgrund, förståelse och nya infallsvinklar. Sörmlands museum ger perspektiv på aktuella valfrågor. Artiklarna skrevs inför valet 2018.