Förlossningsvård och brist på platser på BB har varit ett vanligt debattämne för politiker de senaste åren. Barn har dock alltid fötts. Barnmorskeyrket är gammalt och förlossningsvården har sett olika ut genom åren.
Förr kallades barnmorskor för jordemor. Jordemödrarna hade ingen formell utbildning men ansågs ha god kunskap om förlossningar. De var betrodda hjälpgummor som hämtade sin kunskap från traditionell folklig läkekonst. Under sent 1700-tal började utbildningar för barnmorskor uppstå. 1814 försvann jordemorskrået. Sedan 1819 måste barnmorskan ha gått en utbildning vid en erkänd läroanstalt för att få arbeta som barnmorska. Vid mitten av 1800-talet fanns barnmorskeutbildningar i Stockholm, Göteborg och Lund.
Yrket är ett av de äldsta kvinnoyrkena. I många andra yrken tvingades kvinnliga anställda sluta så snart de gifte sig. Barnmorskorna fick fortsätta arbeta, för dem var det snarast en merit vara gift och själva ha fött barn.
Länge var männen uteslutna från den kvinnliga angelägenhet som en förlossning ansågs vara – både som barnmorska och som far till barnet. Barnmorska är fortfarande ett kvinnodominerat yrke – 2015 var bara 0,48% av alla verksamma barnmorskor män.
Förr var barnmorskorna inte knutna till ett sjukhus utan besökte de födande kvinnorna i deras hem. Barnmorskorna fick därför ta sig runt på landsbygden för att besöka kvinnor som skulle föda. De flesta barn föddes hemma, i sängen, på bordet eller på utdragssoffan. Det var bara komplicerade fall som togs in på sjukhus.
Innan telefon fanns skickades någon med bud till barnmorskan när det var dags. Barnmorskorna fick ta sig fram i alla väder och på dåliga vägar, till fots, med cykel, häst, båt, spark, skidor. Så småningom också bil. Enligt 1840 år reglemente hade barnmorskan rätt till fri skjuts och fri kost. Barnmorskan hade med sig sin stora och tunga barnmorskeväska med allt hon kunde behöva inför förlossningen.
När barnmorskan väl kom fram stannade hon hos den födande så länge det behövdes. Ibland kunde det betyda att hon behövde stanna flera dagar. Om mamman var medtagen efter förlossningen stannade barnmorskan även efter att barnet var fött, för att sköta om mor och barn. Statistik från 1891 visar att som mest arbetade en barnmorska vid 193 förlossningar på ett år, medeltal var 41 förlossningar per barnmorska.
1924 infördes uniformstvång. Uniformen skulle även bäras på fritiden. Innan dess hade barnmorskorna bara förkläde över sin vanliga kläder.
Barnmorskeväska med några av de redskap barnmorskan hade med sig till en förlossning.
Se mer: Föremålen ovan ingår i museets samlingar. Se hela samlingen "Tre barnmorskors arbete, förlossningsinstrument och journaler från sent 1800-tal till tidigt 1900-tal" i museets databas.
I dagens debatt talas ofta om barnmorskeyrkets låga status. På 1500- och 1600-talen hade jordemodern hög status. Hon var en aktad kvinna, en betrodd och klok gumma med kunskap om dolda ting.
Yrkets status har sjunkit med tiden. Under 1800-talet hade barnmorskorna mycket låg social status, trots att de fick en erkänd utbildning. Det berodde delvis på att det fanns ogifta mödrar bland barnmorskorna, men också på att de rekryterades från bonde- och arbetarklassen (till skillnad från de senare sjuksköterskorna). Barnmorskans sociala ställning berodde säkert också på vilken samhällsklass som såg på henne.
Trots att barnmorskan uppskattades av barnaföderskorna fick hon smyga in bakvägen till herrgårdarna. Bland arbetare och hantverkare hade hon däremot hög social rang. De flesta barnmorskor dog i fattigstugan efter att ha tjänat församlingarna hela sitt liv.
Kanske bidrog arbetsförhållandena till yrkets låga status. Barn föds alla tider på dygnet. Barnmorskan behövde vara beredd att ge sig iväg när som helst, vardag som helg, dag som natt. Detta medförde att barnmorskan inte kunde lämna sitt hem hur som helst. Enligt 1840 års reglemente kunde barnmorskan till och med få böter om hon lämnade sitt hem utan att meddela var hon befann sig.
Arbetet var orent och tidsödande. Plus den stora risken att den födande kvinnan eller spädbarnet dog. Om något blev akut i ett hem på landsbygden fanns ingen att rådfråga, läkaren fanns ofta långt bort. När det var som värst dog 1 av 5 födande kvinnor.
Lönen var dessutom relativt låg. Anna Sofia Falk anställdes som barnmorska 1873 av Bälinge kommun. I årslön fick hon 150 kr och fri bostad med trädgårdsland. I 2017 års penningvärde motsvarar det 7640 kronor. En engångssumma per förlossning betalades också av familjen som behövde barnmorskans hjälp.
Anna Sofia Falck, en av de barnmorskor som arbetade i Sörmland i slutet av 1800-talet.
I början av 1930-talet föddes väldigt få barn, politikerna talade om en kris i befolkningsfrågan. Vad kunde göras? Staten satsade på att förbättra förhållandena för barnaföderskorna. Varje sjukhusområde skulle ha en mödravårdscentral. Mödrapenning, rätt till mödravård, fri förvård, fri förlossning, fri eftervård, bättre bostäder och förbud att avskeda kvinnor på grund av havandeskap infördes. 1920 var mödradödligheten 27 på 10 000 förlossningar, men hade år 1959 minskat till 2,5.
Det blev allt vanligare att föda barn på sjukhus. Mellan åren 1890 och 1950 sjönk hemförlossningarna från 98 till 6 procent. Idag ser de flesta det som självklart att föda barn på sjukhuset. Hemförlossning var norm på 1800-talet, men är ovanligt i Sverige idag. I Sverige sker 100 hemförlossningar per år, 0,1% av alla förlossningar.
Barnmorskan Rut undersöker mamman på förlossningssalen.
Mamma och barn vilar ut efter en tvillingfödsel.
I andra länder ser det annorlunda ut, till exempel i Nederländerna föder 30% hemma. Sommaren 2017 skrev dock Dagens Nyheter om hemförlossningar som en ökande trend i Sverige. Kanske kommer det i framtiden bli vanligare i takt med att förlossningsavdelningar läggs ner?
Även om mycket kring förlossningsvården har förändrats under de senaste 200 åren verkar mycket finnas kvar att göra. Vi vet att förlossningspersonalen arbetar långa och intensiva pass på grund av personalbrist.
Hur ser framtidens förlossningsvård ut?
Valet är ditt.
I en serie artiklar ger vi perspektiv på nutiden med hjälp av historien. Historia kan ge bakgrund, förståelse och nya infallsvinklar. Sörmlands museum ger perspektiv på aktuella valfrågor. Artiklarna skrevs inför valet 2018.