Stora historiepriset 2024 till Henrik Berggren

Henrik Berggren, född 1957 i Uppsala, är historiker, författare och journalist.

Han har varit kulturchef och ledarskribent på Dagens Nyheter. Han har också skrivit en rad verk om svensk 1900-talshistoria, senast den nyss avslutade trilogin Landet utanför. Sverige och kriget 1939–1940, respektive 1940–1942 och 1943–1945.

Nu är Henrik Berggren utsedd till årets pristagare av Stora historiepriset, som är Sveriges största historiepris.

Prisceremoni 10 september

Stora historiepriset 2024 delas ut på Sörmlands museum, Tolagsgatan 8 i Nyköping, tisdagen den 10 september klockan 18. Därefter följer ett samtal mellan Henrik Berggren och Tobias Svanelid, redaktör för Vetenskapsradion, Sveriges Radio.

Efter ceremonin serveras dryck och tilltugg. Besökare har möjlighet att ställa frågor till Henrik Berggren.

Allmänheten bokar kostnadsfritt plats via www.sormlandsmuseum.se/bokabiljett.

Kort om Stora historiepriset

• Är Sveriges största historiepris.
• Delas ut av Sörmlands museum och Nyköpings kultur- och fritidsnämnd.
• Delas ut till historiker eller annan, som - utan att göra avkall på fackmässig korrekthet - lyckats föra ut historiska kunskaper och forskningsresultat i en vidare krets så att intresset för ämnet ökat.
• Har delats ut årligen sedan 1994 och gått till några av Sveriges mest erkända historiker. Prissumman är 100 000 kronor.
• Kan inte sökas. En oberoende jury utser pristagaren.

Juryns motivering

Henrik Berggren disputerade i historia vid Stockholms universitet år 1995. I avhandlingen Seklets ungdom: retorik, politik och modernitet 1900–1939 undersökte han förtjänstfullt hur begreppet "ungdom" användes i den politiska retoriken under det tidiga 1900-talet, särskilt inom socialdemokratin. Parallellt med det akademiska arbetet löpte den journalistiska banan, som frilansare, anställd, kulturchef och ledarskribent på Dagens Nyheter.

Som författare har Henrik Berggren publicerat en lång rad kritikerrosade böcker, bland andra Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige (2006, med Lars Trägårdh), Underbara dagar framför oss: en biografi över Olof Palme (2010, prisbelönades av Svenska Akademien), och Dag Hammarskjöld: Att bära världen (2016). Han har också skrivit om det spanska inbördeskriget, om New York, om året 1968 och om universitetets historia, en utmärkt skrift som används som kurslitteratur i högskolans pedagogiska kurser.

Prisvärd är även den nyss avslutade trilogin, Landet utanför. Sverige och kriget 1939–1940, respektive 1940–1942 och 1943–1945, publicerade 2018, 2021 och 2023. Trebandverket har samfällt och med rätta kallats ett storverk, en klassiker och ett mästerverk. Med kunskap och schwung lyckas Berggren skapa en bladvändare på 1400 sidor om Sverige under andra världskriget, där freden ska säkras genom en balanserande anpassningspolitik. Särskilt lyckat är hans grepp att låta storpolitik och vardagsliv löpa parallellt. Så får Per Albin Hansson och Torgny Segerstedt dela sidor med Astrid Lindgren, Karl Gerhard, hembiträden och landsfiskaler. Fram träder ett Sverige som samtidigt betraktas med historikerns efterkloka analys och samtidens levande, strävande, drömmande, kluvna, älskande och ömsom modiga, ömsom bristfälliga människor. Det är oemotståndligt och djupt bildande.

Hos Henrik Berggren förenas på bästa sätt historikerns källkritiska blick med journalistens kvicka penna och folkbildarens berättarlust. Välförtjänt tilldelas han Stora historiepriset 2024.

Juryn består av

• Karin Hassan Jansson (ordförande), docent och lektor i historia vid Uppsala universitet
• Fredrik Svanberg, docent i arkeologi och verksam som forskningschef vid Nordiska museet i Stockholm
• Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet
• Linda Andersson Burnett, docent och Wallenberg Academy Fellow vid institutionen för idéhistoria vid Uppsala universitet
• Svante Norrhem, docent och lektor i historia vid Lunds universitet

 Priset har tidigare gått till