Hur var det egentligen att gå i skolan i början av 1900-talet? Hur långa var dagarna och hur smakade skolmaten? Och framför allt, vad lärde man sig?

I den här övningen får du lära dig mer om skolan förr i tiden. Du får också prova på några övningar från mer än 100 år gamla skolböcker. Allt börjar med ett klassfoto från Mariefreds första skola.

Klassfotot

Någon gång för lite mer än 120 år sedan togs ett klassfoto vid Mariefreds folkskola. Vi kan helt enkelt kalla gruppen på bilden för "klassen". Börja med att titta på bilden och fundera på frågorna tillsammans med en klasskompis. Skrolla sedan vidare.

Frågor

• Hur tycker du eleverna ut på bilden?
• Är det någon skillnad mot ett skolfoto idag? I så fall, vad kan det bero på?

Tittar du lite närmare ser du att det är alla pojkarna i klassen som står eller sitter med armarna i kors. Flickorna är placerade längst fram och två och två. Några av dem lägger armen om en kamrat. Gemensamt för alla elever är att de tittar allvarligt in i kameran.

Varför de står på det här sättet och varför det är olika mellan pojkar och flickor är inte helt lätt att veta. Förmodligen var det läraren, eller kanske fotografen, som uppmanade eleverna att se ut på ett visst sätt. Vad vi vet är att det vid den här tiden fortfarande var en speciell sak att vara med på ett foto. Att bli fotograferad var en högtidlig och allvarlig stund. Barnen på bilden var nog inte så vana att sitta framför kameran. Kanske var de osäkra och nervösa. Då var det nog rätt skönt att få instruktioner från läraren om hur man står på rätt sätt på ett fotografi.

Det var också vanligt att man försökte se ut på ett visst sätt när man blev fotograferad. Lite som att spela en roll. En vuxen man syns på bilden, det är förstås läraren. Han har en rund hatt och stora mustascher. Av någon anledning har han ena handen instoppad innanför västen. Det är en gest som har varit populär långt tillbaka i tiden och får en person att se lite "kunglig" ut. På det sättet brukade till exempel en känd, fransk kejsare som hette Napoleon stå när han blev avmålad. Kanske kände sig läraren ganska tuff när han spelar "rollen" som en kejsare för sin klass? För oss idag ser det kanske mest lite lustigt ut.

Mariefreds första folkskola

1842 bestämde riksdagen att Sverige skulle införa allmän folkskola. Det betydde att hela landet nu skulle få skolor med anställda lärare. Varje kommun, eller socken som man sa på den här tiden, hade skyldighet att sköta minst en skola. Men detta sköttes inte alltid som det skulle. Som i Mariefred till exempel. Här byggdes den första folkskolan på Strandvägen år 1875, alltså ungefär 30 år efter den nya skollagen. Det var i denna skola som klassen på bilden gick.

Eleverna

Tyvärr vet vi ingenting om eleverna i klassen eller vad de hette. Vi vet inte vem som var kompis med vem, vem som var populär och om någon var lite utanför. Däremot vet vi en hel del om hur det var i skolan på den här tiden och vad de arbetade med.

Läraren

Vi börjar med läraren. Honom råkar vi faktiskt veta en del om. Han hette Johan Petter Boman och var Mariefreds första folkskollärare. När skolan byggdes 1875 flyttade han in på andra våningen med sin fru Hilda. Att läraren på detta sätt bodde i själva skolbyggnaden var vanligt vid den här tiden.

Johan var också klockare i kyrkan. En klockare var en sorts vaktmästare som var ansvarig för kyrkans lokaler. Klockare hade funnits sedan 1500-talet och de skulle hjälpa prästerna med till exempel fattigvård och sjukvård och se till kyrkan och ringa i kyrkklockorna. Från 1842 då den allmänna folkskolan kom till kunde klockaren också vara lärare. På landsbygden kunde klockaren ha i uppgift att utföra vaccinationer mot olika sjukdomar något som Johan också kunde.

Eftersom Johan dog 1902 så vet vi att fotot på vår klass togs allra senast detta år. Men förmodligen var det några år tidigare.

Maten

Vad fick då vår klass för skolmat? Förmodligen fick de en portion gröt och mjölk de flesta av dagarna, kanske också soppa. Men det kunde se ganska olika ut på olika skolor. Idag är skolmaten gratis i Sverige något vilket är ovanligt. I många länder måste varje elev måste betala för sin mat.

I början fanns det däremot ingen skolmat alls. Barnen fick ha med sig egen mat eller gå hem och äta på rasten. Många barn kom från fattiga hem och hade lång väg att gå till skolan och var därför ofta hungriga. Men ganska snart började man inse att det var bättre för skolarbetet om barnen var mätta. På vissa skolor började man därför med skolmat redan under 1800-talet. Det var då främst de fattiga barnen som fick mat i skolan. När vi kommer fram till tiden då vår klass gick i skolan började det bli ganska vanligt med skolmat. Men de flesta barnen hade ändå med sig något, som till exempel en smörgås med mjölk. Andra fortsatte att gå hem på rasterna för att äta.

Sedan 1973 är skolmaten gratis för alla elever i Sverige. Men redan efter 2:a världskriget blev den gratis på många skolor i landet. Här serveras saftsoppa eller liknande på Centralskolan i Åker, 1967.

Skoldagens längd

När den allmänna folkskolan kom till fanns det ingen regel som bestämde hur lång en skoldag skulle vara. Det var först på 1860-talet som det bestämdes att man inte fick ha längre undervisningstid än sex timmar per dag. Så var det också för klassen i Mariefred.

Skollov

Kanske tänker du att skolloven är till för vila. Men det var inte därför loven kom till från början. På 1800-talet bodde de allra flesta människor på landsbygden. Loven kom ofta till för att barnen behövde hjälpa till hemma med jordbruksarbete och andra sysslor. Sommaren var en av de perioder då det fanns allra mest att göra och därför behövde barnen vara lediga från skolan. När sedan fler och fler började flytta till städerna och inte längre bodde på gårdar och torp så fick sommarlovet ändå vara kvar. På samma sätt var det med höstlovet. På många ställen var detta den viktigaste tiden för att ta upp potatis ur marken. Lovet kallades just därför för potatislov på många platser.

Sportlovet har däremot en annan bakgrund och kom till senare. Det infördes under andra världskriget då det var brist på olika varor som till exempel bränsle. Genom att stänga skolan under en vecka sparade man på bränsle för att värma upp skolbyggnaderna. Eftersom detta var under den kallaste tiden på året blev det ganska naturligt att barnen då ägnade sig åt olika vintersporter. Så småningom började också lovet kallas för just sportlov.

Loven kom ofta till för att barnen behövde hjälpa till hemma med jordbruksarbete och andra sysslor. Sportlovet däremot kom till för att spara energi under årets kallaste period.

Skolämnen

Vad eleverna lärt sig i skolan har sett olika ut i olika tider. Vissa ämnen har försvunnit medan andra fortfarande finns kvar idag. Vår klass i Mariefred studerade läsning, skrivning, räkning, kristendomskunskap, biblisk historia, geografi, historia, naturvetenskap, slöjd, gymnastik och sång.

Många av de ämnen du har i skolan stod också på schemat förr. Men vad man lärde sig och på vilket sätt kunde vara ganska annorlunda mot idag. Gymnastikundervisningen handlade till exempel länge om att göra särskilda rörelser i grupp.

Skoluppgifter från förr

Nu är det dags för dig att prova på några övningar från den tiden som klassen i Mariefred gick i skolan. Vi tar ett ämne i taget:

Geografi

Geografi var ett ämne som vår klass i Mariefred hade på schemat. På den här tiden slogs geografi ofta ihop med kristendomskunskap och historia. Men vad fick de lära sig egentligen?

Uppgift – Om länder och folk

Öppna geografiboken här nedanför och läs avsnitten om Italien. Du behöver bara läsa stycket som är markerat med blått i marginalen.

Fundera sedan på frågorna. När du är klar kan du läsa kommentaren till uppgiften här nedanför. Sedan går du vidare till nästa ämne.

• Vad tyckte du om lärobokens beskrivning av Italienare?
• Hade boken fungerat i skolböcker idag? Varför/varför inte?

Kommentar

På den tid som klassen gick i skolan tänkte man annorlunda kring länder än vad vi gör idag. Det fanns då idéer om att människor i olika länder har olika egenskaper som var medfödda. Det märks tydligt i geografiboken du precis har läst. Det står till exempel i texten att Italienare är "hämdgiriga" och "tröga i arbete" (lata). En vanlig tanke var också att folk i olika länder formades av klimatet. I varma länder fick människor enligt detta sätt att tänka ett "hett" temperament medan folk från kallare delar av världen var lugnare och mer tillbakadragna. Detta sätt att se på människor från olika länder försvann mer och mer efter andra världskriget och ses idag som helt ovetenskapligt.