FAMILJELIV

Ska vi våga skaffa ett barn till? Kommer vi att räcka till? Hur fördelar jag min uppmärksamhet rättvist bland syskonen? Hur kan vi få syskonens relation att fördjupas? Några av föräldraskapets dilemman.

Hon ska vara en del av allt det här, för att inte känna sig utesluten.

Vi har alltid försökt att Elin ska vara en del av allt det här, för att inte känna sig utesluten, eller att vi pratar om saker som hon inte har koll på. Men visst har hon fått stå tillbaka ibland. För att man måste göra vissa moment med Nils först. Eller: "Nu mår Nils dåligt och nu måste jag ta honom."

Jenny (2018)

Det är en liten sorg. De ser ju hur andra familjer åker iväg och hittar på saker.

Storebror har aldrig visat intresse. Han har nog ofta känt Lucas som en belastning, framför allt när han var liten. Då var pappa borta, pappa borta, pappa borta, på sjukhus hela tiden. "Lucas ska ha det och Lucas ska ha det..." Nu tror jag att han ser Lucas mer som lite störande. Att han låter mycket och gärna vill vara inne hos honom när han spelar dator. Det är inget roligt när han sitter med sina kompisar på Skype. Men ibland så blixtrar det till och man ser att han verkligen hjälper Lucas, när inte vi har bett om det. Det är ju ganska mysigt.

Problemet för syskonen är att det är väldigt sällan vi gör saker tillsammans, som en familj. Det är svårt att få till. Barnen sa just: "Jag kan inte åka skridskor, alla andra kan." Då måste man ju åka till en ishall, och vi har inte haft tillgång till att göra det. Och nu känner man att man har förlorat det. Det känns lite sorgligt att man inte har kunnat erbjuda det. Energin har inte räckt.

Man vågar inte göra för stora saker allihop, ifall det inte funkar. Föreställ dig själv, att: "Nu åker vi till Legoland en långhelg!" Barnens förväntningar! Och sedan om man måste avbryta efter fyra timmar. Det är ju elakt mot dem. Man kan alltid försöka få med sig assistenten. Då tar vi två bilar, för då kan de åka ifall det inte funkar. Men ska man på någon längre grej, då är det svårt. Det är en liten sorg att man inte kan. De ser ju hur andra familjer åker iväg och hittar på saker.

Johan och Linda (2018)

Glöm aldrig bort Eddie den dagen jag inte finns!

 Jag har talat om för mina andra barn:
"Glöm aldrig bort Eddie den dagen jag inte finns!" Vid högtider och kalas. Jag har sett många som är frustrerade över att ingen kommer på julen och sådana saker.

Bella (2015)

I sista kapitlet får du ta del av föräldrarnas tankar, oro och förhoppningar inför framtiden.

Rubrikbild: Tom Ted's wash day. Jeremy Segrott via Flickr, CC BY.