Hur kan vi bevara, renovera och bygga om på ett hållbart sätt, samtidigt som byggnadernas berättelser värnas inför framtiden?
Framtidens hållbara byggande kan lära sig av byggnadsvården och det traditionella bygghantverket. Naturmaterial och äldre tekniker kan användas och anpassas till dagens behov. Hur? I denna introduktion får du en genomgång av olika grundläggande tekniker och element av hållbart byggande grundat på byggnadsvården.
Artikeln är baserad på Sörmlands museums utställning "Hållbara Hus" som finns på Nynäs slott.
Utställningen "Hållbara hus" på Nynäs.
Många naturmaterial har en försvinnande liten miljöpåverkan vid framställning, samtidigt som de har en mycket lång livslängd. Naturmaterial fungerar också som kolsänkor. Det betyder att koldioxid från atmosfären tas upp i materialet när det växer och lagras sedan i byggnaderna så länge de står kvar. Hur vi bygger och hur länge husen bevaras är därför en del av lösningen på klimatkrisen.
Naturmaterial är bra för både hus och människor. De är varken för täta eller för starka och dessutom giftfria. De bidrar därför till väl fungerande konstruktioner som ger ett mycket hälsosamt inomhusklimat. Att tänka miljösmart och hållbart innebär också att vi måste bli bättre på att ta hand om det som redan finns. Genom att underhålla och laga undviker vi att producera nya material, samtidigt som vi sparar de spår som tidigare generationer har lämnat efter sig.
Vi lever i en värld där utnyttjandet av jordens resurser direkt hotar biologisk mångfald och ett långsiktigt liv på vår planet. Det är dags att ifrågasätta ett oreflekterat byggande med ohållbara material och långa transporter. Vi måste återgå till Hållbara Hus med lång livslängd och litet ekologiskt fotavtryck.
Idag bygger vi ofta med komplexa material med långa innehållsförteckningar. Byggmaterialen blir då svåra att både underhålla och återvinna. Materialen och konstruktionerna har också en förhållandevis kort livslängd som leder till ett slit & släng-tänkande.
RIvning av ett hus i Nyköping, 1963. Foto: Olle Hagelroth.
Många av dagens sammansatta material innehåller skadliga ämnen som avges till inomhusluften. När detta kombineras med de moderna byggsystemens krav på ångtäta skikt ställs mycket höga krav på ventilationen för att undvika ett alltför hälsoskadligt inomhusklimat.
Miljöindikatorer 2019, Boverket.
Global Status Report for Buildings and Construction 2019, IEA.
Byggandets klimatpåverkan, Livscykelberäkning av klimatpåverkan för ett nyproducerat
flerbostadshus med massiv stomme av trä, IVL Svenska Miljöinstitutet 2016.
Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser, Naturvårdsverket.
Making Concrete Change - Innovation in Low-carbon Cement and Concrete, Chatham house 2018.
Influence of eco-materials on Indoor Air Quality. Daniel Maskell m.fl. 2016.