Kultursamverkansmodellen

Modellen innebär att varje region får en samlad summa statliga medel som de själva fördelar till sin regionala kulturverksamhet. Storleken på det statliga bidraget baseras på regionens kulturplan som beskriver den planerade kulturverksamheten. En ny kulturplan tas fram regelbundet i samverkan med kommuner och i samråd med civilsamhälle och professionella kulturskapare.

Sörmlands museum, med särskilt ansvar för kulturhistoria, kulturmiljövård, bild och form samt hemslöjdsfrämjande verksamheter, är en av fem institutioner som ansvarar för den regionala kulturverksamheten i samverkan med andra aktörer. För planperioden 2023-2026 är fokus följande:

Regional museiverksamhet inklusive kulturmiljövård

Den regionala museiverksamheten strävar efter att vara en mötesplats för invånare och besökare, grupper och organisationer i länet. Prioriteringarna under planperioden inbegriper att fler invånare än tidigare ska nås av och delta i museets verksamheter. En ökad samverkan kring kulturarv och kulturmiljö mellan museet, Länsstyrelsen och andra delar av länet är påbörjad.

Kulturarvet är en viktig kraft för regional tillväxt. Erbjudandet till barn och unga förstärks i hela länet såväl som i museibyggnaden. Samhällets långsiktiga utmaningar kring hållbarhet är ett centralt tema i museets hela verksamhet. Ämnesval, form och innehåll ska spegla men också utmana besökarna och deltagarna till reflektion. Prioriteringen ska också prägla insamling och
dokumentation till samlingarna. 

Museet utvecklar löpande tillgängligheten på de fysiska och digitala platser där verksamheten finns. Digitaliseringen av samlingarna är grundläggande för en långsiktig och systematisk samlingsförvaltning. Genom att publicera öppet, med kulturhistorisk information och i hög kvalité kan man nå, utforska och använda materialet. Digitalisering ger stora möjligheter till varierad och utvecklad förmedling av exempelvis kulturhistorisk kunskap och hantverk, tekniken möjliggör interaktion och individens ökade möjlighet till upplevelse och lärande. Digitalt material är ett nödvändigt komplement till analog verksamhet.

Bild och form

Den regionala bild- och formverksamhetens uppdrag utgår från:

• En främjandedel som bidrar till en funktionell och vital infrastruktur för bild- och formområdet
• En producerande del för utställningsarbete på museet och i samarbetsprojekt i och utanför länet
• Ett aktivt arbete med pedagogisk verksamhet inom området

Främjandedelen har i uppdrag att på olika sätt ge stöd till näring, främja yrkesverksamhet och professionella kulturskapare genom att engagera dessa i projekt och genom utbildningar, nätverk, artist in residence-verksamhet med mera. 

Den producerande delen har i uppdrag att bidra till utveckling av området genom utställningsproduktion och omvärldsbevakning. Arbetet bedrivs både strategiskt och operativt i samverkan med kulturaktörer i museets övriga verksamhet och i regionala och interregionala projekt. MU-avtalet (medverkans- och utställningsersättning) följs inom verksamheten, som också ska verka för att tillämpning sker av länets andra arrangörer. Museets insamlingspolicy utsträcks under planperioden till att samla in konst i samband med olika projekt. 

Det finns ett behov att utveckla konstens roll och betydelse för barn och unga, i utställningar, pedagogik och skapande arbete. Sörmland är ett förhållandevis konstnärstätt län där det finns en aktiv och tillgänglig landsbygd som lockar till etablering. Det finns också en relativt livaktig och varierad konstscen i länet, stadd i utveckling. Efterfrågat är stöttande strukturer för konstnärer och formgivare, liksom ett stöd till arbete med relevant tematik och pedagogik i konsten. Design, arkitektur och hållbarhet har också fått ökad betydelse inom konstområdet.

Hemslöjdsfrämjande verksamhet

Verksamheten har som syfte att främja och stärka kunskapen inom slöjd- och hantverk samt inspirera till eget skapande utifrån kunskapsförmedling, materiellt- och immateriellt kulturarv samt näringsperspektivet. I uppdraget ligger också att koppla slöjden till angelägna frågor som Agenda 2030, integration och folkhälsa. 

Det finns två inriktningar, mot textil och en med inriktning mot trä och metall. Inom museet finns även museipedagoger med speciell inriktning mot slöjd, bild och form. 

Främjande av hemslöjd sker främst via kurser och workshops för allmänheten med särskilda aktiviteter för barn och unga, utställningar, fortbildning och seminarier, samt genom de regionala textil- och täljakademierna mm. Vid programverksamheten anlitas ofta yrkesverksamma slöjdare för att stärka näringen och säkra hög kvalitet.

På regional nivå sker samverkan med civilsamhället med länsövergripande verksamheter och med mindre grupper och föreningar. Dessutom sker samarbete med kommunala och regionala aktörer inom andra kulturområden samt enskilda hantverkare. På nationell och interregional nivå samverkas med Nämnden för hemslöjdsfrågor och Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund, samt länshemslöjdskonsulenter i andra regioner. 

Viktiga målgrupper är barn och unga, professionella slöjdare och hantverkare, hobbyslöjdare, pedagoger samt en slöjdintresserad allmänhet. Angeläget är att nå nya målgrupper som sällan deltar i slöjd- och kultur-aktiviteter. Konsulenterna har särskilda näringspolitiska uppdrag att främja yrkesverksamhet och stödja de professionella utövarna. Det sker dels genom att engagera kulturskapare i olika delar av museiverksamheten dels genom att bidra med utbildningar, nätverksträffar med mera.

Framtida utmaningar finns i att utveckla nätverk med länets hemslöjdsorganisationer, likaså att lyfta den mindre uppmärksammade slöjden som kulturområde trots att eget handarbete/slöjdande alltid ligger högt i kulturvaneundersökningar. Den digitala utvecklingen, hållbarhetsengagemanget och pandemin gjort att fler människor hittar till hantverk. Slöjden har blivit mer synlig både i och utanför länet sedan museet flyttade in i nya lokaler med ändamålsenliga slöjdverkstäder. Museets verkstäder och utställnings-möjligheter är positivt för verksamheten. Det finns ett behov av att öka tillgängligheten till och användningen av dessa. Inom hemslöjden finns en åldrande generation men återväxten är relativt god. Konsulentverksamheten behöver därför göra sig mer synlig för dessa nya kulturskapare.