60 procent av Sveriges landyta är täckt av skog. Mest är det barrträd. Skogen har alltid varit en viktig del av människans försörjning. Här har man jagat, plockat bär och svamp, hämtat byggmaterial och bränsle för uppvärmning och matlagning. Träden ger träkol, tjära och pappersmassa. Skogen användes också för bete åt boskap långt in på 1900-talet.

För 4 000–5 000 år sedan började människorna i Sverige att odla. Skogen som tidigare täckt nästan hela landet glesades ut. Skärgårdsbonden använde skogen för husbehov. Det fälldes träd i liten skala som gav en varierad miljö med träd i många olika åldrar. Nya träd grodde genom självsådd.

På 1500-talet började skogen få större ekonomisk betydelse. Järnbruken växte fram och det krävdes enorma mängder ved för att framställa träkol till masugnarna. Trakterna kring bruken tömdes i stort sett på skog.

Skogsbrukets påverkan på miljön

Skogsbruket har påverkat djuren i skogen på olika sätt. Våra kalhyggen har gett mer ungskog vilket betyder mer mat för älgar och rådjur.

Men många arter har istället fått problem. Stora ytor tät skog med träd av samma sort och ålder ger liten variation. Här trivs mycket färre djur- och växtarter jämfört med en mer blandad skog. Vi har även blivit bättre på att bekämpa bränder.

Tjädern tillhör till fåglarna som hotas av brist på blandad, strukturellt komplex skog. Uppstoppad tjäder. Sörmlands museum. Public Domain.

Döda trädstammar är livsmiljö för en mängd arter. I Sverige är över 6500 arter beroende av att det finns träd som får ligga kvar och långsamt brytas ned. Över 100 arter är dessutom beroende av skogsbränder. Framför allt är det olika insektsarter såsom skalbaggar, skinnbaggar, flugor och fjärilar och olika svamparter. Även många växter och fåglar behöver död ved och ljusa skogar.

Skogsbränder som naturvård

Det moderna skogsbruket lämnar skogarna alldeles för välstädade för dem och bränder släcks snabbt. Mängden död ved är idag bara en bråkdel av hur det är naturligt i skogen. Många av dessa arter är därför hotade.

Efter skogsbränder är det till exempel fåglar som hackspetten som trivs och förökar sig. I brända stammar finns det gott om insekter som gynnas av död ved. För sina typiska bohålor behöver de dessutom gamla träd med grova stammar. Sedan 2010 är spillkråkan, Europas största hackspett, rödlistad för att skogstypen som den mest trivs i har minskat mycket under en lång period.
Bild: Spillkråka, 1831. Ferdinand von Wright, Finnish National Gallery, Public Domain.

För att öka mängden död ved och skapa en öppnare och ljusare skog görs det olika åtgärder, framför allt i naturreservat. Exempelvis kan träd skadas så att de långsamt dör, eller fällas och lämnas kvar. I vissa områden genomförs även så kallade naturvårdsbränningar, där man på ett kontrollerat sätt skapar en skogsbrand.

Eftersom en skogsbrand lämnar många döda träd gynnas många arter som behöver död ved för sin överlevnad. En död upprättstående tall är en livsmiljö för insekter, lavar och svampar under flera hundra år.

Människan har också påverkat balansen i havets ekosystem, till exempel genom fisket. Utvecklingen från att fiska till självförsörjningen till industrifisket har skapat ett hav i obalans med konsekvenser för arter som strömming, torsk eller lax. Läs mer om detta i nästa kapitel!