Hur kan man sammanfatta ett liv som omfattar flera av 1900-talets viktigaste världshändelser? Maria Pavlovna Romanov föddes som rysk storfurstinna och blev svensk prinsessa och hertiginna av Södermanland genom sitt äktenskap med prins Wilhelm.

Marias livsberättelse sträcker sig över Asien, Europa och Amerika, genom ryska revolutionen och två världskrig. Världen förändrades dramatiskt under 1900-talet. Maria hann uppleva såväl monarki, kommunism som demokrati. En värld som kanske särskilt förändrades för kvinnorna.

Hon föddes in i Europas högadel men mötte under årens lopp både ekonomiska och politiska kriser. Privat präglades hennes liv av adlig äktenskapsdiplomati, en strävan efter en egen identitet, samt en förmåga att inta nya roller - såsom sjuksköterska, journalist, fotograf och modeskapare. I en värld som hela tiden förändrades runt omkring henne upplevde hon både sorg och saknad, framgång och privilegier, flykt och krig.

En isolerad barndom i tsarens Ryssland

Marias farbror Sergej, hennes faster Elisabeth med Maria i famnen och hennes far Paul med hennes bror Dimitrij (från höger till vänster), cirka 1892. Archives of the Russian Federation, Public Domain.

Maria och Dimitrij med sin farbror Sergej, mot slutet av 1890-talet. Archives of the Russian Federation, Public Domain.

Maria Pavlovna Romanov föddes den 18 april 1890 i Sankt Petersburg under en tid då Ryssland var en absolutistisk monarki som sedan 1700-talet styrdes av just hennes familj, släkten Romanov. Ryssland var det tredje största imperiet i världshistorien, ett enormt rike präglat av många olika folkgrupper. Det fanns en otroligt rik elit, medan majoriteten av befolkningen levde i fattigdom utspridd över hela landet.

Maria föddes mitt i den europeiska högadeln, med släktband till de mäktigaste adelsfamiljerna. Hennes pappa var storfursten Paul Aleksandrovitj av Ryssland och hennes mamma var prinsessan Alexandra av Grekland och Danmark. Marias farfar var den ryska tsaren Alexander II och hennes morfar kung Georg I av Grekland.

Hennes barndom präglades av dåtidens uppfostringsideal av adliga barn och speciellt flickor vid hovet, men också av ett par tragiska personliga händelser. Marias mor dog strax efter att hennes bror Dimitrij föddes år 1891. Fadern lämnade därefter tidvis barnen hos sin bror Sergej och hans hustru Elisabeth som inte hade egna barn.

Marias pappa gifte senare om sig med en gift kvinna. Detta godkändes inte av tsaren. Därför blev pappan bannlyst och tvingades leva ett liv i exil. Han kom inte att återförenas med sina barn förrän långt senare. Maria Pavlovna blickade tillbaka på sin barndom i sin autobiografi:

"Som barn fick jag aldrig erfara vad verkligt familjeliv vill säga och följaktligen har jag inte lärt mig fullt uppskatta värdet och betydelsen av ett hem. Jag togs hand om och uppfostrades av främlingar, men även om det inte varit så, även om båda mina föräldrar hade funnits i livet och haft ledning över familjen, så skulle säkerligen min uppfostran ha blivit ungefär som den blev – fullständigt överensstämmande med de förslöande och narraktiga vanor och förordningar som fanns vid nästan samtliga hov i Europa vid slutet av det nittonde århundradet." 

Marias utbildning som adlig flicka skulle förbereda henne på livet som gift kvinna i högadeln. Den rysk-ortodoxa religionen spelade en stor roll och hon skulle också lära sig olika språk som engelska och franska, samt en del kreativa sysslor som musik och slöjd. Men hon fick inte tillgång till samma kunskaper som hennes bror Dimitrij fick. Det ansågs inte passande för adliga kvinnor. Relationen till faster Elisabeth och farbror Sergej, som de växte upp hos, var ansträngd. Hennes bror blev hennes viktigaste vän.

Maria med sin faster Elisabeth, sannolikt tidigt 1900-tal. Public Domain.

Att växa upp bakom palatsmurar

Överhuvudtaget var hon väldigt isolerad från världen och samhället. Kriser i politiken eller omvärlden fick hon inte veta något om, eller vilken effekt sådana händelser hade på resten av befolkningen. Den ryska tsarfamiljen och de översta samhällsklasserna kunde fortsätta med sina liv i överflöde och lyx, samtidigt som arbetarna i städerna svalt.

"Moskva var sönderslitet av kravaller och inre osäkerhet. Men inom Kremls murar förflöt vårt liv tämligen lugnt" minns Maria i efterhand. De stora samhällsklyftorna skulle leda till ännu större konflikter senare. 

En dramatisk händelse utspelade sig när Maria var 15 år; hennes farbror Sergej mördades i ett attentat framför deras slott. Händelsen blev omskriven även i Sverige och i Södermanlands Läns Tidning.

De följande åren blev Marias intresse för omvärlden och sociala tillställningar allt större. Fastern hade strikta gränser, vilket Maria upplevde som besvärliga. Hon trivdes bäst med att tillbringa tid hos tsarfamiljen vars familjeliv hon skildrade som "mycket angenämt".

"Vi [Dimitri och Maria] voro medlemmar av en talrik familj, som var lycklig i den intima förtrolighet isoleringen skapade. [...] Vi levde på mycket förtrolig fot med dem, och jag kände mig i kejsarinnans närvaro mycket mindre blyg än i min fasters", skriver Maria i sina memoarer.

Äktenskapsförhandlingar

Utanför palatsmurarna pågick diplomatiska förhandlingar mellan den svenska kungen och den ryska tsaren, vars länder tidigare ofta sett varandra som fiender. De ville nu skapa tätare band sinsemellan. Sverige var i början av 1900-talet mycket intresserat av att knyta ekonomiska och politiska relationer till Ryssland, både för att undvika framtida konflikter och för att främja handeln. Ett äktenskap på högsta nivå var en tydlig markör för dessa ambitioner: Maria Pavlovna skulle gifta sig med kronprins Gustavs son Wilhelm.

Ett visitkort av Maria Pavlovna från 1907 som hon har undertecknat själv. K. A. Fischer, Sörmlands museum.

Maria med en bok, år 1907. K. A. Fischer, Public Domain.

De adliga kvinnorna i de båda familjerna spelade huvudrollen i äktenskapsdiplomatin. På önskemål från kronprinsessan Viktoria skickades porträtten på Maria till Sverige. 1907 kom prins Wilhelm, hertig av Södermanland, på ett första besök till Moskva. Maria kände inte till planen, och skrev i sina memoarer:

"Då hon [Elisabeth] fyllde på tekannan berättade hon, liksom i förbigående och utan att se på mig, att den väntande gästen var den unge prins Wilhelm av Sverige, andre son till hennes barndomsvän kronprinsessan av Sverige. [...] [N]är dörrarna några ögonblick därefter öppnades och den unge prinsen gjorde sin entré, betraktade jag honom lugnt, om också en smula nyfikenhet. Han såg bra ut, hade ett distingerat ansikte, vackra grå ögon skuggade av långa ögonfransar, var lite smal över axlarna och så högväxt, att han tydligen fått vanan att gå litet böjd."

Samma kväll åt familjen middag med prins Wilhelm och redan nästa morgon fick Maria nyheten från sin faster att han ville gifta sig med henne.

"Den chock som hennes ord åstadkommo var häftig och smärtsam. Fastän jag uppfostrats till att tänka mig ett politiskt giftermål som en självklar sak, hade jag inte förväntat mig ett så bryskt tillvägagångssätt", skrev Maria i sina memoarer.

Maria blev sjuk samma dag och faster Elisabeth var orolig att prins Wilhelm skulle lämna Moskva utan ett svar. Tre dagar efter deras första träff tackade Maria dock ja till förlovningen.

Det var nog bara en formalitet att Maria skulle acceptera, eftersom både tsar Nikolaj II och kronprins Gustav (senare kung Gustav V) såg det som ett bra arrangemang. Men Maria hade också ett stort intresse av att lämna palatset i Sankt Petersburg:

"Så jag ville tro på lyckan trots allt, jag hade ju rätt att fordra litet lycka efter en så dyster barndom. [...] Jag längtade efter rörelse och liv, efter friare vyer. Jag tröstade efter något nytt."

Hon hoppades att äktenskapet skulle betyda större frihet och en möjlighet att styra över sitt eget liv. Mellan förlovningen och bröllopet började Maria dock tvivla och ville bryta förlovningen. Bland annat noterade hon de olika villkor Wilhelm och hon hade vuxit upp under, samt även ståndsskillnaderna. Bernadotte-familjen betraktades fortfarande som en ung dynasti medan Romanov-släkten var en av de mäktigaste adelsätterna i Europa. Som storfurstinna av Ryssland stod en svensk prins under henne i rang. Prins Wilhelm och Irene av Hessen övertygade henne dock att inte bryta förlovningen.

Ett praktfullt bröllop

Bröllopet den 3 maj 1908 blev ett internationellt spektakel. Tvåtusen gäster deltog i festligheterna på Tsarskoye Selo, tsarfamiljens residens utanför Sankt Petersburg.

Prinsessan Maria Pavlovna och prins Wilhelms bröllop. Russian State Historical Museum, Public Domain.

Kvällen innan bröllopet gav tsaren en galamiddag för svenska kungahuset med över 300 gäster. Gustav V, som hade efterträtt sin far som kung år 1907, höll ett tal där han underströk de politiska dimensionerna av bröllopet:

"De vänskapsband, som förena våra hus, hafva sedan länge bestått, och jag är öfvertygad om, att den förbindelse, som inom få dagar högtidligen kommer att ingås mellan våra familjer, kommer att ännu fastare knyta oss tillsammans."

Bröllopet inleddes med den rysk-ortodoxa ceremonin och sedan vigsel enligt den evangelisk-lutherska traditionen. Nu var Maria inte bara storfurstinna av Ryssland, utan även svensk prinsessa – och hertiginna av Södermanland.