Ibland är livet både grymt och orättvist. Så kan det vara idag och så kunde det vara förr. Här får du ta del av två sorgliga historier som aldrig riktigt fick börja. Historier som är både lika och helt olika varandra.

 

Strängnäs domkyrka och Överselö kyrka har något gemensamt. I var och en av kyrkorna finns nämligen en barngrav. Men vilka var barnen och vad hade hänt dem? Kan gravarna avslöja hemligheten bakom dessa två sorgliga historier?

Graven i Strängnäs domkyrka

Långt fram i Strängnäs domkyrka finns en sarkofag, alltså en sorts kista av sten. På kistans båda sidor finns det en text skriven på språket latin. Ovanpå kistan ligger en figur tillverkad av ett mjukt stenmaterial som heter alabaster. Storleken på figuren och på kistan visar att det handlar om ett litet barn. Men vem är det som ligger begravd i domkyrkan?

Titta noga på bilderna från domkyrkan. Försök sedan svara på frågorna.

 

Frågor

• Vem är barnet som ligger begravd i Strängnäs domkyrka tror du?
• Ger själva graven några ledtrådar? Vilka?

Graven i Överselö kyrka

För några år sedan skulle arkeologer från Sörmlands museum göra en liten undersökning i Överselö kyrka. Under golvet nära ingången till kyrkan hittades gamla murrester från tiden då den byggdes för nästan 900 år sedan. Men där fanns också någonting mer. I ett hål i muren hittade arkeologerna ett litet barnskelett. Ett barn hade blivit begravd där för länge sedan. Idag är hålet i golvet igensatt men den lilla graven finns kvar där inne. Det enda som nu finns att se av den är en enkel skiss som gjordes av arkeologen på plats. Vilken historia ligger bakom denna grav? Och vem blir egentligen begravd i ett hål i en kyrkomur?

Titta på bilderna och ritningen från Överselö kyrka. Försök sedan svara på frågorna.

 

 

Fundera på

• Vem var barnet som blev begravd i Överselö kyrka tror du?
• Ger graven några ledtrådar? Vilka?

Vad berättar gravarna?

Ok, nu vill du förstås veta vilka barnen i gravarna var. Men först måste vi fundera lite på vilken information gravarna kan ge oss.

Du har säkert redan tänkt på att de två gravarna är väldigt olika. Graven i Strängnäs domkyrka är en påkostad sarkofag av kalksten och alabaster. Den lilla stenfiguren har dyrbara kläder och välgjorda detaljer som till exempel smycken. Texten på sarkofagen är skriven på latin som under medeltiden och flera hundra år framåt användes av personer med makt och kunskap. Allt detta tyder på att personen som ligger där kommer från en familj med hög status. Om du tittar noga på bilderna kan du även se en liten krona på själva stenkistan. Kronan avslöjar att det till och med kan handla om en kunglig familj.

 

Gravens placering var också viktig och avslöjar mycket om vem som ligger där. Under medeltiden och flera hundra år framåt var det populärt att begrava sina döda familjemedlemmar och släktingar inne i kyrkan. Ju längre in i kyrkan, desto bättre. Graven skulle helst placeras så alla kunde se den, nära altaret och prästen. Men här fick bara de rika och mäktiga plats. De allra flesta fick nöja sig med en grav på kyrkogården. Graven i domkyrkan är placerad långt fram, vid det så kallade högkoret, och är väl synlig för alla. Dessutom är graven inne i domkyrkan som är den största kyrkan i hela Södermanland. Det måste vara en person från en mycket mäktig familj som vilar där. 

 

Isabellas lilla grav är placerad långt fram i kyrkan och synlig för alla. Till höger kan du se ett annan pampig grav. Uppe på graven ser du en staty av en riddare till häst.

 

Vem är begravd i domkyrkan?

Vi vet faktiskt ganska mycket om graven i Strängnäs domkyrka och om det barn som begravdes där. Det lilla barnet hette Isabella och var bara två år gammal när hon dog. Hon var dotter till Gustav Vasas son Johan och hans fru Katarina som var en prinsessa från Polen. Isabella föddes någon gång under år 1564 på Gripsholms slott i Mariefred. Där satt Johan och Katarina fängslade eftersom Johan var i bråk med sin storebror Erik som var kung.

Nu var det inte den värsta typen av fängelse. I rummet på Gripsholm fanns både vackra målningar på väggarna och en bekväm toalett. Johan och Katarina hade både egna kockar, tjänstefolk och böcker att läsa. Här bodde de i fyra år och under tiden föddes Isabella och hennes bror Sigismund. Sigismund skulle många år senare bli kung av Sverige men Isabellas historia tog slut innan den ens hann börja. Hon blev sjuk och dog den 18 januari 1566 och begravdes inne i Strängnäs domkyrka. 14 år senare, hade pappa Johan blivit kung. Då befallde han att en sarkofag skulle tillverkas till sin lilla dotter. Det är ett av de äldsta porträtten av ett barn som finns i Sverige.

 

Vem är begravd i Överselö kyrka?

Graven i Överselö har ingen text eller något annat som märker ut graven eller berättar vem som ligger där. Det finns inte heller spår av någon kista, bara det lilla hålrummet i muren. Detta tyder på en person född in i fattiga förhållanden.

Men placeringen då? Att bli begravd inne i kyrkan tyder väl på makt och status? Det stämmer. Men det kan finnas en annan förklaring till gravens placering inne i kyrkan.

De allra flesta människor fick som sagt inte plats i kyrkan utan begravdes på kyrkogården. Men det fanns de som inte ens fick bli begravda där heller. Människor som hade blivit dömda för allvarliga brott, som till exempel mord, kunde bli begravda i skogen eller på någon annan avskild plats. Detta gällde också personer som tagit sitt eget liv vilket ansågs vara en stor synd. Att inte få bli begravd på kyrkogården var ett hemskt straff. Det innebar att de under livet var de utestängda från kyrkans gemenskap och efter döden från paradiset.

 

Det livsviktiga dopet

Men det fanns en annan grupp som var utestängd från kyrkan. Barn som dog innan de blev döpta fick inte begravas på kyrkogården. Att bli döpt ansågs som livsviktigt. Genom att döpa barnet i kyrkan blev det en del av gemenskapen i bygden och det försäkrade att barnets själ och kunde komma till himlen efter döden. Dopet innebar också att barnet skulle få ärva av sina föräldrar i framtiden. Men eftersom spädbarnsdödligheten var så hög hände det ibland att barnet dog innan det kunde komma till kyrkan för att bli döpt av en präst. Om föräldrarna märkte att det nyfödda barnet var sjukt kunde de ibland ordna ett sorts snabb-dop hemma. Men ibland hanns detta inte med. Dessutom godkändes inte alla sådana dop. Det innebar alltså att det lilla barnet inte fick begravas på kyrkogården.

Det händer ibland att skelett från spädbarn hittas i själva muren som omger kyrkogården. Det kan vara odöpta barn som någon velat begrava så nära kyrkogården som möjligt. Kanske hoppades de att barnets själ på så sätt ändå skulle kunna få komma in i himlen.

 

Ett odöpt barn?

Vi vet nästan ingenting om det lilla barnet som begravdes i muren i Överselö kyrka. Exakt hur gammal graven är kan vi inte veta eftersom kyrkan har byggts om flera gånger och ändrat utseende. Eftersom graven låg på insidan av muren kan vi däremot vara rätt säkra på att begravningen skett inne i kyrkan. Men den undangömda platsen tyder på att barnet lagts där i hemlighet. Kanske handlar det om ett barn som hade dött utan att ha blivit döpt och därför inte fick bli begravd i kyrkan eller på kyrkogården.

Förmodligen handlar det i så fall om ett barn som blev fött utanför äktenskapet. Att ha sex före äktenskapet var länge förbjudet Sverige. Om kvinnan dessutom blev gravid innebar det ett ännu större problem. Om pappan till barnet var känd och erkände faderskapet löste det sig oftast. Då kunde de gifta sig i efterhand och barnet kunde sedan döpas. Men om pappan var okänd eller höll sig borta var det värre. Barnet kallades då oäkta och fick inte döpas. Att föda ett oäkta barn ansågs vara en stor skam och mamman drabbades hårdast. För dem var det sedan nästa omöjligt att få arbete, gifta sig och skaffa familj. Därför försökte många kvinnor föda sitt barn i hemlighet. Och om barnet dog fick det alltså inte begravas på kyrkogården.

Kanske var det lilla barnet i Överselö fött som oäkta och därför utestängd från kyrkan och kyrkogården. Men någon har i så fall ändå lyckats ta sig in och lagt barnet i en liten hålighet precis nära ingången. Förmodligen var det ett desperat försök att på detta sätt rädda barnets själ. Mer än så kommer vi aldrig få reda på.

Olika men ändå lika

Barns villkor var på många sätt annorlunda förr. Många barn dog redan som spädbarn, andra överlevde inte till sin femårsdag. Sjukdomar eller hårda livsvillkor var ofta orsaken. Men även olyckor i hemmet av olika slag var vanligare förr. Och det var inte bara fattiga barn som råkade illa ut. Isabellas pappa Johan hade en lillebror som hette Karl och var hertig av Sörmland. Av de sex barn han fick med sin första fru Marie överlevde bara ett till sin femårsdag.

Som det sorgliga exemplet i denna berättelse visar så behandlades barn väldigt olika. Men för sorgen spelade det nog ingen roll om man var fattig eller rik. Exakt hur föräldrarna till de två barnen tänkte och kände kan vi förstås inte veta säkert. Men det finns inte någon anledning att tro att människor sörjde sina barn mindre förr i tiden.

På den sida av sarkofagen i Strängnäs domkyrka som är vänd in mot väggen står det en text på latin. Översatt till svenska står det så här:

Det kungliga barnet Isabella, en gång sina föräldrars hopp,
ligger i denna lilla grav, av marmor täckt.
På jorden förunnades hon ett kort livsspann,
för att hon desto längre skulle vistas i himlen inför Gud.

 

 

Gå vidare 

Lektion 2 innehåller sex övningar. Du har precis genomfört övning 3.