I Strängnäs kommun finns några vikingatida runstenar som är extra spännande. De ger nämligen intressanta ledtrådar till en händelse som inträffade för ungefär 1000 år sedan. Vad tror du det är för händelse som stenarna berättar om?

I den här övningen ska du få undersöka några runstenar i Strängnäs kommun och fundera på vad de berättar. Men först ska vi titta lite närmare på detta med runor och runstenar.

Om runor

Runor är de bokstäver som användes under vikingatiden. Men runor fungerade inte riktigt som dagens alfabet och vikingatidens människor skrev inga böcker. Runorna förknippades med makt och kunskap och ansågs ha särskilda krafter. Det var bara vissa människor som kunde läsa och förstå dem, lite som ett hemligt kodspråk. Ordet "runa" betyder just "hemlighet", eller något i den stilen.

Att översätta runskrifter till dagens svenska är ganska knepigt. Till att börja med finns det bara sexton runor i det vikingatida alfabetet. Det innebär att vissa av runorna kan motsvara flera bokstäver i dagens alfabet. Till exempel kan k-runan betyda både bokstaven k och bokstaven g.

Dessutom stavade vikingarna annorlunda än oss vilket ställer till fler problem. För att sedan krångla till det ordentligt så talade vikingarna ett språk som mer påminner om dagens isländska än modern svenska. Men trots detta går det att med lite fantasi förstå en del av vad runskrifterna berättar.

Uppgift 1 - Översätt en runskrift

Nu är det dags för dig att försöka översätta en runskrift. Översätt runorna här nedanför med hjälp av runalfabetet. Kom ihåg att vikingarnas språk var lite annorlunda. Vad betyder orden du får fram? Skriv ner ditt svar på ett papper. När du är klar med din översättning skrollar du vidare för att se svaret.

Om runstenar

Som du nu redan vet är det här med att resa stenar något som ofta återkommer i vikingarnas runskrifter. Vad menade då vikingarna med att resa en sten?

Från början skars runbokstäverna in i trä, ben eller horn. Men på vikingatiden blev det populärt att hugga in runor på stora stenar. Stenarna ställdes där många kunde se dem gärna vid vägar, broar eller gravplatser. Det kallades för att resa en runsten. Ibland står de kvar än idag.

Denna runsten står vid ett vikingatida gravfält i närheten av Stallarholmen.

Minnesstenar

Runstenar restes som minne över döda eller saknade personer. Men de var inga gravstenar. Man kan säga att runstenarna fungerade som en sorts reklamskyltar för en person eller en familj. Det var nämligen minst lika viktigt att berätta om den eller de personer som låtit resa runstenen. På så sätt visade de upp sin makt och sitt inflytande i området där stenen stod. Att resa en runsten kan också ha varit ett sätt att tala om vem som skulle få ärva efter den döde. Som ett sorts testamente i sten.

De allra flesta runstenar restes av kristna personer, oftast den dödes familj eller släktingar. En del högg själva in runorna i stenen, andra betalade en runstensexpert som fick göra arbetet. Själva runskriften är för det mesta ganska kort och följer ett speciellt mönster. Oftast räknas namnen på en eller flera av släktingar upp och texten avslutas nästan alltid med en kort bön för den dödes själ.

Slingor och mönster

På de flesta runstenar är själva runtexten huggen på så sätt att den följer en snirkligt utformad slinga som oftast har formen av en orm. Ibland kan flera sådana ormslingor flätas ihop till ett avancerat mönster. Ibland kan det också förekomma andra figurer eller mönster som till exempel kors, djur eller figurer från den fornnordiska mytologin. Hur dessa mönster och figurer är utformade ger ofta en ledtråd till hur gammal runstenen är. Även runornas form och olika typer av stavning är en viktig pusselbit för att bestämma runstenens ålder.

På denna runsten från Ytterselö syns snirkliga runslingor och en mytologisk figur. Är det en drake eller kanske en varg?

Frågor

• Vem reste runstenar och varför?
• Vad kan runstenar lära oss om vikingatidens människor?
• Hur kan vi veta hur gammal en runsten är?

Ett vikingatida mysterium

I Mariefred, Strängnäs och Åker finns det runstenar som är lite extra spännande. De hänger nämligen ihop på ett speciellt sätt. Du ska nu få titta närmare på runstenarna och se om du kan hitta sambandet. Sist kommer två runstenar från andra platser i Sörmland. De ger ytterligare ledtrådar till mysteriet.

Uppgift 2 – Vad berättar runstenarna

Titta på bilderna av runstenarna och läs översättningarna noga. Svara sedan på frågorna.

Frågor

• Vad hittar du för samband mellan runstenarna?
• Vad tror du det är för händelse som runskrifterna berättar om? Försök hitta så mycket information som möjligt i runtexterna. Skriv ner vad du tror hände. Läs sedan vidare för att få svaret.

Svar - Vad berättar runstenarna?

Som du kanske upptäckte är namnet Ingvar gemensamt för alla runstenarna i exemplet. Förmodligen var Ingvar någon sorts ledare eller betydelsefull person eftersom just hans namn nämns på alla stenarna.

Runstenarna är resta över personer som gett sig iväg på en lång resa men aldrig kommit tillbaka.

På flera av stenarna står det klart och tydligt att personen dog under resan. Vi kan alltså räkna med att de har råkat ut för något. Kanske blivit sjuka, gått på grund eller råkat ut för fiender och dött i strid. På runstenen i Mariefred står det att de "gav örnen föda" vilket för en viking faktiskt betyder just att dö i strid.

Runstenen i Mariefred är rest över Ingvars bror. Kanske kom Ingvars familj från Sörmland och området som idag är Strängnäs kommun?

På ristningarna står det om att resan gick österut. På två av runstenarna finns också namnet på en plats som kallas Särkland. Särkland var vikingarnas namn på ett mycket stort område. Det motsvarar ungefär dagens Turkiet, Azerbajdzjan, Georgien, Armenien, Iran och Irak. Det finns faktiskt flera berättelser från den här tiden där arabiska köpmän skriver om vikingar som de träffar på under sina resor i dessa områden. Ingvar och hans sörmländska kompisar har alltså rest så långt bort som till Turkiet, Georgien eller Irak.

Sagan om Ingvar den Vittfarne

Runstenarna som du nu har jobbat med är bara några exempel i en stor grupp runstenar som berättar om Ingvar och hans långa resa. Det finns minst 25 sådana runstenar och 15 av dem finns här i Sörmland. Några står alltså fortfarande kvar alldeles nära dig.

Men det finns faktiskt ytterligare en spännande ledtråd till vikingen Ingvar. Det handlar om en gammal saga skrevs ner på Island under medeltiden, ungefär 200 år senare.

Lyssna på Sagan om Ingvar den Vittfarne. Svara sedan på frågorna här nedanför.

Frågor

• Tror du att den Ingvar som sagan berättar om är samma Ingvar som nämns på runstenarna? Varför? Varför inte?
• Vad i sagan tror du är sant och vad är inte sant?

Svar

Forskarna tror faktiskt att den gamla sagan om Ingvar den Vittfarne handlar om just vår vän Ingvar och hans kompisar från Sörmland. Runstenarna berättar trots allt om en lång resa som slutade med en katastrof, precis som i sagan.

Flera saker som berättas i sagan vet vi är sant, till exempel att det fanns en kung som hette Olof Skötkonung. Samtidigt skrevs sagan ner nästan 200 år efter det riktiga vikingatåget så det är inte så konstigt om vissa saker inte stämmer. Det är ungefär som om du skulle försöka skriva om något som hände i mitten på 1800-talet. Vissa saker har författaren till sagan hittat på för att göra den mer spännande. Som att det dyker upp drakar och jättar till exempel.

Om det nu var som sagan berättar att 30 skepp följde med Ingvar så betyder det någonstans mellan 300 och 700 personer. Om det dessutom är sant som sagan säger att bara en enda av dessa som återvände så är det inte svårt att förstå att det var en jättekatastrof för människorna som levde då. Då blir det inte heller så konstigt att berättelsen om denna händelse levde kvar i minnet hos människor under en lång tid. Men att vi på detta sätt kan koppla ihop en nedskriven saga från medeltiden till vikingatida runstenar är faktiskt helt unikt!

Gå vidare till nästa övning

Lektionen "Bilder av historien" innehåller fem övningar. Du har precis genomfört övning 5.