Människan har genom tiderna varit utlämnad till naturens krafter. För att förstå naturkrafterna har man försökt att förklara det obegripliga med något konkret. Då blir det förståeligt och mindre farligt.
Ett sätt är att rabbla besvärjelser och följa speciella råd för att det ska gå väl och inga olyckor ska drabba människorna. För att undvika storm på havet fanns det till exempel ett antal restriktioner att följa:
Min mormors syster Julia jobbade som piga på Aspnäset. Hon hade varit i Hummelvik på dans och rodde själv därifrån. Hon kom aldrig hem. Båten hade gått omkull och hon hade drunknat. Flera år efteråt hittade de hennes hårkam när de drog not.
Gunilla Widegren, född 1942, tillbringade somrarna på Krampö.
Idag är det inte många som bryr sig om skrock. Men fortfarande lurar faror i skärgården.
Fästingen trivs bäst på skuggiga, fuktiga platser med halvhögt gräs. Fästingen går igenom tre utvecklingsstadier: larv, nymf och vuxen fästing. För varje stadium behöver den blod för att utvecklas. Den suger blod från alla möjliga slags djur, till exempel möss, fåglar, katter, hundar, rådjur och människor. Den vuxne hanen behöver inte blod, men det gör honan. Hon lägger 1 000–3 000 stycken ägg. En fästing lever vanligtvis i tre år men kan bli så gammal som sex år.
Fästingar behöver fukt för att leva. Eftersom de äter, det vill säga suger blod, ganska sällan får de vanligtvis inte i sig tillräckligt med vätska med maten. Därför kan de ta upp fukt direkt ur luften. Fästingarna kan bära på virus och bakterier som de överför till dem de suger blod av, såväl djur som människor. De vanligaste sjukdomarna som människor kan drabbas av är borrelia och TBE.
Fel, de trivs i fukt, precis som trädet al.
Nej, man ska dra med pincett eller fästingborttagare, rakt ut och långsamt.
Fel, då blir den hal och blir svårare att få tag om.
Varför finns fästingarna? Gör de någon nytta? Vad man vet är det inget annat djur som lever av fästingar.