En vaktstyrka fanns ständigt på plats under övningsperioderna. Deras uppgift var att hålla ordning vid lägret. Vaktlokalen på Malma hed uppfördes 1902 och utökades 1911 med en arrestlokal.

Vid högvakten på Malma hed fanns även flaggstången. Flaggan var en viktig symbol både i krig och fred, särskilt under den nationalistiska tiden under det sena 1800-talet. Vid högvakten stod också fyra kanoner uppställda, en gåva till regementet från Gustaf Adolf von Siegroth som var regementschef åren 1771–1792. Kanonerna användes för att skjuta salut morgon och kväll, varje dag under övningarna.

Vakt- och arresttält bakom högvakten, omkring 1900. Framför den uppställda vaktstyrkan står gevärsposten. Bakom tälten syns en lägerbarack och Siegroths lund. Foto: Malmköpingsortens Hembygdsförening

Under beväringsrekrytmötet vid denna tid lågo vi i tält. Ordningens upprätthållande ombesörjdes av en lägervakt framför och en polisvakt bakom lägret. Den förre hade till befälhavare en underofficer, den senare en korpral. Under detta möte skedde vaktombytet "tyst", dvs utan musik.

Vaktgöringen försiggick alltså under mera enkla former, till skillnad från regementsmötet, då stor pomp och ståt utvecklades. Befälet fördes då av en regementsofficer under benämning "tjänstgörande major", en dagkapten och en daglöjtnant. Vakten som bestod av kontingenter från alla kompanierna samlades i ett avlägset hörn av slätten på andra sidan om stora björken. Här mottogs och rangerades vakten av en adjutant, som avlämnade densamma till den pågående daglöjtnanten. Denne klädd i paraddräkt, avlämnade i sin tur vakten till tjänstgörande major, som inspekterade dess puts och klädsel.
Efter avslutad inspektion fick daglöjtnanten avmarschera under tonerna från hela musikkåren och defilera för majoren.
Kapten C A Hermelin, om tiden vid Södermanlands regemente åren 1874–1905.

Musik spelade inte bara en viktig roll för vakthållningen, utan i regementets hela vardag, både under övningarna och på fritiden. Mer om detta i nästa kapitel!