Logotyp

Organisation och ordning

svartvitt grupporträtt framför ett hus.

De växande städerna innebar nya typer av grupperingar, nya typer av ungdomsgäng. De vuxna oroade sig, skulle ungdomen falla offer för stadens lockelser i brist på sysselsättning och tydliga sammanhang? Vad kunde göras för att rädda ungdomen från den nya tidens lockelser?

Lösningen blev till stor del en organisering av ungdomen inom folkrörelserna. Ungdomssektioner bildades inom både nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och idrottsrörelsen. Frikyrkorna gjorde sig kända just för sin ungdomsverksamhet som erbjöd en helt annan sammanhållning än inom statskyrkan. Konfirmationsläger var ett exempel, där många ungdomar dessutom för första gången fick möjligheten att komma bort från föräldrarnas vakande ögon.

svartvitt gruppfoto, nykterhetsförening.

Ett stort nöjesutbud lockade många ungdomar till nykterhetsrörelsen vid sekelskiftet 1900. Det var där man träffades.

Även den framväxande arbetarrörelsen var duktig på att fånga upp ungdomar. Detta var kanske inte så konstigt, många började arbeta direkt efter folkskolan vid 12-13 års ålder och ungdomar utgjorde en allt annat än försumbar del av de samlade arbetarna. Att det politiska engagemanget kunde vara mer radikalt i ungdomen märktes redan nu. Partiernas ungdomsförbund kom inte sällan på kant med moderpartiet vilket idag närmast har blivit en gammal god tradition. Arbetarungdomar kunde ofta spela en framträdande roll i politiska demonstrationer men också oroligheter och ordningsstörningar. I Eskilstuna inträffade de så kallade marknadskravallerna första helgen i oktober 1937. Allt började på lördagskvällen med att en berusad ung man inte ville stiga av en karusell och omhändertogs av polis. Den unge mannen gjorde motstånd och en uppretad folkmassa anslöt. Ryktet om att polisen misshandlade en oskyldig ung man spreds genom massan. Det hela urartade till ett våldsamheter där en stor skara människor, varav många unga arbetare, samlades på fristadstorget. Innan lugnet hade lagt sig hade flera människor skadats och självaste polismästaren blivit misshandlad.

Svartvitt gruppfoto, ungdomar i gröngräset.

Ungdomar från SSU i gröngräset under en cykelutflykt till Stensäter i Länna. Vaste Nilsson visar framfötterna i förgrunden. Ungdomars politiska engagemang är ibland radikalt. SSU gick ofta emot moderpartiet Socialdemokraterna. Bilden är tagen 1932 då förbundet hade cirka 100 000 medlemmar. Foto: Carl A Ericson.

Stilar

Under 1910-talet kom fler och fler nya dansstilar till Sverige och de kommersiella dansställena blev vanligare. I det nya utbudet och det ökade fokuset på individen blev olika typer av stilar allt viktigare för ungdomar att uttrycka identitet och tillhörighet. Utvecklingen började inte helt oväntat i städerna men spred sig snabbt till landsbygden. De yngre generationerna som stod på gränsen till vuxenlivet tog avstånd till äldre konservativa och tillbakablickande värderingar. Efter 1:a världskriget var den generella stämningen bland ungdomar att omfamna nuet och blicka mot framtiden. Nu kunde dessutom pojkar och flickor för första gången börja umgås på ett något mer otvunget sätt även om det helst skulle ske inom lämplig föreningsverksamhet.

svartvitt gruppfoto, avslappnade ungdomar i knäet på varandra.

Ungdomsträff vid krutbruket, stämningen är uppsluppen. Ungdomarna har bytt hattar med varandra och några av kvinnorna poserar med pipa i munnen. Det är det glada 20-talet, vilket kan förklara den busiga inramningen. Att umgås så avslappnat hade inte alltid varit självklart. Foto: Holger Rylén.

Kommersialiseringen av nöjeslivet blev annars en viktig konkurrent till ungdomsorganisationerna. Städerna hade sitt utbud där olika aktörer kunde anordna danser, på landsbygden var det dansbanorna och folkets park som gällde. Men ungdomar från staden hittade också till landsbygdens danstillställningar och detta blev viktiga mötesplatser. Från vuxenvärldens håll var det andra tongångar och begreppet "dansbaneeländet" spred sig i massmedia. Dansintresset kunde i sig vara en viktig identitet, på många platser bildades särskilda tjejgäng där medlemmarna var särskilt intresserade av dans.

Svartvitt gruppfoto, fem unga kvinnor med hatt ligger i gräset.

Fem unga damer på äventyr. När Södermanlands regemente kom till Strängnäs 1921 for dessa flickor från Mariefred för att kolla in läget. Finhattarna är såklart på. Regementets närvaro påverkade hela staden och drog till sig både kommersiella intressen och unga lycksökare. Foto: Okänd.

Världen växer 

Det nya århundradet 1900 förde med sig nya möjligheter för ungdomarna. Världen växte med nya transportmedel och nya kulturyttringringar. Läs mer i nästa kapitel, om tiden då ungdomen blir allt synligare. 

 

Läs mer om ungdomsgäng i historien