Järnmalm till Nazityskland via Oxelösund

Under kriget var Oxelösunds hamn omgärdad av taggtråd och hårt bevakad av militär dygnet runt. Inloppet skyddades av ett område med minor. Utanför hamnen kunde det ligga upp emot 60 fartyg i väntan på att få lasta järnmalm.

Den svenska malmen gick bland annat till Nazityskland och användes till vapen, stridsflyg, fartyg och järnvägsräls. I retur fick Sverige kol och koks för att hålla hemmen varma och industrier i gång, konstgödsel till jordbruket med mera. Malmexporten var en politiskt känslig fråga. Nazityskland krävde ökade leveranser, medan Storbritannien ville att Sverige skulle exportera så lite som möjligt. Malmexporten till Nazityskland pågick ända till 1944.

Svenska torpedbåtar utanför Oxelösunds hamn 1939. Hamnen var minerad och hårt bevakad under krigsåren – ett strategiskt nav där järnmalm skeppades ut till krigets stormakter. Foto: Iwar Nilsson, Sörmlands museum.

Sabotageplanerna mot Oxelösunds hamn

Våren 1940 skulle Oxelösunds hamn sprängas i luften. Det skulle bli slut med transporterna av järnmalm till Nazitysklands krigsindustri. Bakom planerna låg Storbritannien, med beslut fattat av Winston Churchill.

Den brittiske affärsmannen Alfred Rickman utsågs till ledare för gruppen, som kallades Rickmanligan. De studerade hamnen, skaffade sprängämnen i mängder och bestämde ett datum.

Men aktionen misslyckades. Bevakningen av hamnen var för stark. De återvände till Stockholm där de greps några dagar senare. I en källare hittades 200 kilo sprängmedel. Flera i ligan dömdes till långa fängelsestraff.

Sabotageplanen avslöjades bara dagar efter Nazitysklands ockupation av Norge och Danmark. Planen orsakade en allvarlig diplomatisk kris mellan Sverige och Storbritannien.

Fler platser i serien Krigets spår i Sörmland

Den här artikeln ingår i en serie om platser i Sörmland som påverkades av andra världskriget. Ta del av hela serien genom att klicka på knappen nedan.