Det norska utbildningslägret

Våren 1944 byggdes ett utbildningsläger för norska män i exil på Eckersta udde. Officiellt skulle de bli reservpoliser i Norge efter att Nazityskland dragit sig tillbaka. Men egentligen var lägret en del av en hemlig norsk armé där de unga männen skulle delta i befrielsen av sitt ockuperade land.

Sverige bidrog med material som behövdes. Det var en militär utbildning och upprustning som bröt mot Sveriges neutralitet. Men den svenska regeringen vågade ge tillåtelse efter rapporter om att kriget gick allt sämre för Nazityskland.

Vid Eckersta bedrevs viss utbildning och de blivande soldaterna delades sedan upp för specialutbildning i andra läger. På grund av Sveriges formellt neutrala hållning fick soldaterna oftast utbildas utan vapen. Så var det också här. En del av dem klagade på att de bara fick öva med "träpinnar och kråkesmeller". Mot slutet av kriget förändrades läget, från 16 januari 1945 tilläts även vapenutbildning på Eckersta.

Vy från Eckersta. Foto: Ivar Schnell, Sörmlands museum.

Naturen vid Eckersta udde, 1944. Foto: Ivar Schnell, Sörmlands museum.

Norrmän sitter på rad i väntan på att undersökas på Eckerstalägret. Foto: Okänd.

Lägret bestod av drygt 30 baracker. De flesta var till för att bo i, men här fanns också matsal, skrädderi och skomakeri, matkällare, pumphus, garage och biograf. Mellan 800 och 1 000 man befann sig i lägret samtidigt. Alltihop drevs av de norska myndigheterna via legationen i Stockholm.

Nästan 15 000 norska soldater utbildades i Sverige mellan 1943 och 1945, i 17 olika läger. Efter Nazitysklands kapitulation återvände norrmännen hem – förutom några som funnit kärleken vid bygdens dansbana.

Bostadsbaracker i Eckerstalägret under andra världskriget. Foto: Okänd.

Flyktingförläggning för överlevande

Sommaren 1945 fylldes barackerna vid Eckersta udde av människor som överlevt Nazitysklands koncentrationsläger. Det fanns ett stort behov av flyktingförläggningar när räddningsaktioner som Röda Korsets vita bussar hade hämtat överlevande till Sverige.

Till Eckersta kom nära 1 000 befriade fångar, främst kvinnor från Polen. De fick vård och tid för återhämtning. Några hjälpte till vid bygdens potatisskörd. Med tiden återvände de hem eller byggde en ny tillvaro i Sverige. Några fick arbete vid textilfabriken i Harg, Nyköping.

Hösten 1946 lämnade de sista flyktingarna lägret. Barackerna revs eller flyttades, och i dag finns knappt några spår kvar av platsens dramatiska historia.

Fler platser i serien Krigets spår i Sörmland

Den här artikeln ingår i en serie om platser i Sörmland som påverkades av andra världskriget. Ta del av hela serien genom att klicka på knappen nedan.