Beställningarna strömmade in till Åkers krutbruk under krigstider. Förutom krut tillverkades spräng- och minladdningar, papphylsor för ammunition, påsar till krutladdningar samt snabbstubin. Dessutom syddes skyddsmasker. Allt var viktig utrustning för det svenska försvaret.
Krutbruket hade ett strategiskt värde och när andra världskriget bröt ut förstärktes området med skyddsrum, förrådstunnel och nya bevakningsstyrkor. På höjderna runt bruket fanns platser för luftvärn och en beredskapsförläggning byggdes. Ett luftbevakningstorn bemannades av lottor, de så kallade "tornsvalorna", som spanade efter fientligt flyg. Än idag finns spår av dessa anläggningar kvar i landskapet.
Krutbruket blev ortens största arbetsgivare med omkring 800 anställda, många av dem kvinnor. Skiftarbete infördes och produktionen pågick dygnet runt. Arbetarna bodde på "Raden" och hade ett eget mejeri och en kooperativ butik som 1939 slogs ihop med Styckebrukets konsumtionsförening.
När kriget tog slut minskade behovet – och många fick lämna sina arbeten.
Åkers Krutbruk. Utsikt över nitrocellulosafabriken.Foto: C.G. von Otter, Tekniska museet.
Krutbrukets arbetare bodde på Raden. Foto: Carl A. Ericson, Sörmlands museum.
Arbetarna på krutbruket hade sin egen kooperativa butik och mejeri fram till 1939, då slogs den ihop med Styckebrukets konsumtionsförening. Foto: Nils Granell, 1939, Sörmlands museum.
Den här artikeln ingår i en serie om platser i Sörmland som påverkades av andra världskriget. Ta del av hela serien genom att klicka på knappen nedan.