De sovjetiska soldaterna i Byringe interneringsläger

I september 1941 flydde sovjetiska soldater till Sverige undan Nazitysklands anfall mot Sovjetunionen. Från Estlands kust tog de sig över Östersjön. De placerades i interneringslägret Byringe vid gården Rönntorp utanför Strängnäs.

De 164 internerade hölls under noggrann övervakning och med full insyn från Sovjetunionen. De fick arbeta med skogshuggning och vägarbete. Men kontrollen var hård – med inslag av rasism. Ett talesätt bland vissa vakter var "lita aldrig på en ryss – en regel utan undantag." 

Med tiden lättade kontrollen och de fick tillstånd att röra sig inom tre kilometer från lägret; handla i den lokala affären, vara med på danskvällar och fotbollsmatcher. Många bybor fick god kontakt med ryssarna. Fritiden i lägret ägnades också åt hantverk som korgflätning och modellskeppsbygge.

Lägret stängdes 10 oktober 1944. De flesta skickades tillbaka till Sovjet, det är troligt att många av dem avrättades eller sattes i arbetsläger efter hemkomsten. 34 soldater fick asyl i Sverige.

Några av de sovjetiska soldaterna uppställda i Byringe. Fotograf: Okänd, Länna hembygdsförening.

Vi var som mest 164 personer internerade vid lägret i Byringe. Vi hade kommit till Sverige på många olika sätt och under olika omständigheter. Några hade kommit över Östersjön i motorbåtar, andra i roddbåtar. En del hade också fiskats upp direkt ur vågorna och därmed räddats.

Handritad karta äver Byringe, interneringsläger för sovetiska soldater under andra världskriget.

Lägret var inhägnat med taggtrådsstängsel och starka lampor. Nattetid patrullerade vakthundar. Första året uppstod stora motsättningar i lägret, vilket ledde till en uppdelning: Läger A för de Stalin-trogna, Läger B för de som vägrade återvända till Sovjetunionen. Ett tredje – Läger C – byggdes som straffläger. Där kunde de hållas fängslade i upp till tre månader på kommendantens beslut.

Något samtal kunde vi inte föra med internerna, men en del kunde man ändå förstå. När de såg arga ut och ropade "politruk" samtidigt som de pekade på grannlägret och drog med handen över strupen så kunde man förstå att de ej var de bästa vänner.

Fler platser i serien Krigets spår i Sörmland

Den här artikeln ingår i en serie om platser i Sörmland som påverkades av andra världskriget. Ta del av hela serien genom att klicka på knappen nedan.