Logotyp

"På stubben"

En grupp soldater som ligger på gräsmattan runt en flaska.

Malma hed var täckt av gles tallskog fram till 1774 då det beslutades att heden skulle bli permanent övningsplats för Södermanlands regemente. Då sågades tallarna ner så nära marken som möjligt. Kvar blev många mer eller mindre osynliga stubbar i marken. En av dem utsågs till "stubben" och fick en särskild betydelse för männen på heden.

Den kom att användas som träffpunkt både av officerare och indelta soldater. Här kunde man fira bemärkelsedagar, dela en flaska brännvin eller fatta beslut.
Ett muntligt avtal kunde bekräftas med ett handslag och orden "säkert som klubba på stubba". Stubben låg ute på heden och syntes inte ovan jord. Man fick mäta in den. De erfarna visste var den fanns medan de nya kunde få i uppgift att leta reda på den.

Många regementen har traditioner som skapats kring viktiga personer eller platser. I Malmköping finns Siegroths lund, lindar som enligt traditionen planterades där regementschefen Gustaf Adolf von Siegroths tält stod på 1700-talet. Lunden var en populär plats för fotografering. Foto: Malmköpingsortens Hembygsförening cirka 1900.

En gammal karta som visar Malma hed.

Gustaf Adolf von Siegroth blev chef för Kungliga Södermanlands Regemente år 1771. Han insåg att det skulle vara bättre att ha en permanent övningsplats istället för att flytta runt. Valet föll på den magra heden vid Lilla Malma kyrka. Intill kyrkan låg två gårdar, länsmannens gård och rusthållarens gård. Rusthållaren var lantbrukare men skulle hålla en en häst och en ryttare krigsklar åt staten. I övrigt var platsen i det närmaste öde. 1774 blev Siegroths förslag verklighet och Kungliga Södermanlands regemente fick Malma hed som fast punkt.

Vad har hänt med stubben?

När regementet flyttat till Strängnäs 1921 grävdes stubben upp och togs med dit där den så småningom hamnade i ett vindsförråd.

Vädret var vackert och marken var lättgrävd, så stubben var snart uppe. Efter rengöring av den och borttagning av en del smårötter så visade sig stubbens övre del ha formen av två örnhuvuden, vända från varandra. Många nyfikna från bygden hade samlats och för dem förevisade Leijonhufvud stubben och besvarade en mängd frågor. Efter fotografering fördes stubben till en expedition i den gamla regementsbyggnaden.
Bertil Moback var en av de fyra som grävde upp stubben hösten 1921, några månader efter att regementet flyttat till Strängnäs.
En man står bredvid en nyss uppgrävd stubbe

Major K G A Leionhufvud poserar med den nyss uppgrävda stubben på heden 1921.

Idag återstår bara en liten bit av stubben och den kan ses i utställningen om soldaterna på heden i den gamla logementsbyggnaden.

Om just dessa lägerbaracker handlar nästa kapitlet "Sova under tak" om som utforskar var och hur soldaterna levde under övningsperioderna. Följ med!