Logotyp

Rusthåll blev militärskola

Två soldater på häst.

En gård kunde ha i uppgift att ställa upp med häst och ryttare i händelse av krig. Gården kallades rusthåll och ägaren rusthållare. Det var ett stort åtagande och rusthållarna var godsägare eller storbönder.

För att inte själv behöva kriga anställde rusthållaren en ryttare, en grenadjär. Han betalade för grenadjärens bostad, häst och utrustning, utom vapen och uniform som bekostades av staten. Grenadjärens bostad kallades grenadjärstorp. När grenadjären inte var på övning eller i krig hade han sitt torp att sköta, som de övriga indelta soldaterna.

För sin insats slapp rusthållaren betala vissa grundskatter till staten. Rusthållen var en del av indelningsverket. De ingick i kavalleriet medan de indelta soldaterna hörde till infanteriet, det vill säga de gick till fots.

Rusthåll i Sörmland

En gård, några personer står på altanen.

Lilla Malma rusthåll köptes in av staten då heden blev permanent övningsplats 1774. En stor del av 1800-talet och in på 1900-talet användes huset som gästgivargård. Gården intill ägdes också av staten och var tjänstebostad åt länsmannen, en del av hans lön. Foto: Malmköpingsortens Hembygdsgård, 1903.

I Lilla Malma socken fanns tre rusthåll som ingick i Lif-Regementets Grenadiers-Corps i Örebro. Totalt ingick femton rusthåll från Södermanland. Grenadjären från Lilla Malma rusthåll hade grenadjärstorpet Klofvsten som tjänstebostad. I Lilla Malma socknen fanns dessutom nio soldattorp. De ingick i Södermanlands regementes 4:e kompani som hette Oppunda. I hela landskapet fanns cirka 1200 soldattorp och 50 boställen för officerare.

En gästgivargårdens interiör, i bakgrunden sitter en kvinna på en kökssoffa.

Interiör från gästgivargården, cirka 1900. Foto: Malmköpingsortens Hembygdsförening

Utmed kusten fanns också båtsmanstorp som fungerade på samma vis som soldattorpen och grenadjärstorpen men som var knutna till flottan. Indelningsverket upphörde 1901.

När Lilla Malma rusthåll blev militärskola

En officer borde kunna mer än att bara kriga. Han borde också vara bildad. Framför allt borde han veta mycket om militärhistoria och nya militära teorier. Det ansåg regementschefen Gustaf Adolf von Siegroth som blev chef för Södermanlands regemente 1771.

Ett porträtt på Gustaf Adolf von Siegroth

Gustaf Adolf von Siegroth (1725-1802)

Själv var han ett gott föredöme. Han var kunnig i en rad ämnen och under sina år utomlands hade han samlat en imponerande mängd böcker, kartor och tekniska instrument.

En karta över Prag.

Siegroth donerade delar av sina samlingar till regementet i hopp om att höja bildningsnivån hos de unga männen. 1782 grundade han en skola för de blivande officerarna, en militärakademi.

Illustration och beskrivning av kanonerna på ett krigsskepp.

Där kunde de studera teoretiska ämnen som fortifikation, statskunskap, geometri, lantmäteri, fältbefästning och historia. Också fäktning fanns på schemat, liksom dans och hur man umgås med unga damer. Bilden visar illustrationen och beskrivningen av kanonerna på ett krigsskepp.

Undervisningen bedrevs i den gamla huvudbyggnaden vid Lilla Malma rusthåll som syns ovan. Gården hade övertagits av staten i samband med att Malma hed gjordes till fast övningsplats. Regementet fick därmed överta uppgiften att vara rusthållare. Bostaden behövdes inte utan kunde användas för undervisning.

Första militärakademin i Sverige

När skolan öppnade var den en av de första i sitt slag i landet. Men den pågick bara i sex år. Undervisningen lades ner eftersom Sverige var i krig mot Ryssland och officerarna hade fått annat att tänka på. Skolan öppnade aldrig igen. En militärakademi inrättades vid Karlberg i Stockholm 1792.

Huset var under många år gästgivargård. Det disponeras numera av Malmköpingsortens hembygdsförening.

En annan institution som var enormt viktig i soldaternas vardag var kyrkan. Hur religiösa ritualer präglade livet på heden handlar nästa kapitel om.