Soldaterna på heden hade väldigt olika livsvillkor genom tiderna. 

Den indelte soldaten (knekten) hade bostad, åker, äng, säd och ved som en del av sin lön. Ibland också ko, gris och djurfoder. Avtalen kunde variera. Han var anställd av en eller flera gårdar som tillsammans bildade ett rote.

Torpen var små och låg ofta på de sämsta jordarna. Soldaterna tvingades ofta ta andra jobb för att klara sin och familjens överlevnad. Många var hantverkare av olika slag.

Övningarna på heden brukade hållas mellan vårbruket och skörden, och soldaterna kunde på så vis hinna med jordbruket.

Rast under övning, omkring år 1900.

I krigstid

Blev det krig på riktigt måste soldaten inställa sig med kort varsel och börja en lång marsch mot fronten. Då kunde han bli borta länge. Skulle han dö i kriget blev frun och barnen tvungna att lämna torpet eftersom en ny soldat skulle flytta in i stugan.

Det var ledsamt att lilla Kalle har varit sjuk men det var roligt att höra att han har blivit bättre och att du har fått i marken och, som du sade, att väderleken har varit hos eder. Det skulle roa mig att få höra om lilla Lotta är snäller och om inte lilla Kalle kan gå, för jag tänker på dem ofta. En hjärtlig kär hälsning till dig min älskade maka samt till barn och mormor, tecknar en intill dödens kulna natt ömt älskande man och make som är Johan Erick Roos. Skrivet med stapplande tunga och darrande hand.
Ur brev till soldathustrun Rebecka Roos i Lerbo socken, 28 juni 1856. Texten är bearbetad till nutida stavning.

Till Chefen 3:dje Majorens Compagnie.
Undertecknade Rotehållare för No 515, få härmed ödmjukast anmäla, att Soldaten Jacob Kraft, som tjänar för nämnde rote, bortsålt allt foder som blivit vid torpet under all den tid han tjänat, samt vanvårdat stället, intagit en gift Båtsmans Hustru med flera barn i sitt hus utan vårt Rotehållarenas medgivande. Ofvannämnde Kraft är mindre godkänd inom församlingen, hvarför vi vördsamt anhåller, att bliva skild från nämnde person. Snista i Råby soken d 29 Maji 1835.
Anders Ersson, G. Hagberg
Jacob Kraft blev avskedad som soldat för "liderlighet och oordentligt leverne". Han var då 28 år. Texten är bearbetad till nutida stavning.

Ansvar för utrustningen

Soldaten ägde inte sin utrustning. Den ägdes av kronan, det vill säga staten. Geväret fick han ansvara för och förvara hemma. Uniformen däremot måste förvaras i en kista hos rotemästaren. Den var dyr och fick inte angripas av vare sig möss, mal eller mögel. Efter ett visst antal år, när uniformen blivit tillräckligt sliten, fick soldaten överta den och kunde använda den hur han ville.

Innan hemfärd måste utrustningen lämnas tillbaka till förrådet, filtarna skulle skakas och vikas ihop. Vid vardagssysslor användes en enkel arbetsuniform, så kallad lägeruniform, för att spara på den dyrare uniformen. Foto: cirka 1890.

Beväringarna hade helt andra villkor. De var unga män som kallades in för en tids utbildning i lånad utrustning, för att sedan återgå till ett civilt liv.

En soldats biografi

Per Erik Knutsson var 20 år då han antogs till soldat 1877 för rote nr 971 i Mariefred-Kärnbo socken.

1877: Rekrytutbildning i 50 dagar samt regementsövning i 22 dagar
1879: Rekrytutbildning i 50 dagar samt regementsövning i 22 dagar
1880: Regementsövning 22 dagar
1881: Regementsövning 22 dagar
1882: Regementsövning 22 dagar
1883: Regementsövning 22 dagar
1884: Förberedande korpralskola 50 dagar, korpralskola 120 dagar samt regementsövning 22 dagar
1885: Beväringsrekrytskola 17 dagar samt regementsövning 22 dagar
1886: Befälsmöte 10 dagar samt regementsövning 22 dagar
1887: Befälsmöte 42 dagar samt regementsövning 22 dagar
1888: Regementsövning 22 dagar
1889: Regementsövning 22 dagar
1890: Regementsövning 22 dagar
1891: Regementsövning 22 dagar, samt befälsmöte i 10 dagar
1892: Befälsmöte i 10 dagar

Han tog avsked 1892. Hans hustru hette Maria och de hade fyra barn.

För att hålla ordning fanns det alltid en vaktstyrka på plats. Nästa kapitlet "På vakt" handlar om vakthållning på heden!