Mellan 1950 och 1980 var den lilla orten Ripsa i Sörmland ett modecentrum. Byborna vävde modetyger i klara färger och sydde kläder som såldes i Stockholm, Paris, London och New York. Kvinnan bakom allt detta heter Ebba von Eckermann.
Ebba (1921-2018) är dotter till Marg von Schwerin som grundade och drev Märthaskolan, en sömnadsskola och skrädderiateljé för haute couture i Stockholm mellan 1927-1975. Att Ebba kom att gå i sin mors fotspår är kanske inte överraskande, men Ebba själv hade faktiskt tänkt sig en annan bana i livet. Hon utbildade sig till lantbrukare och som kvinnlig sådan skulle man även kunna väva. Ebba älskade att väva vackra ylletyger i naturens alla färger!
Som nyinflyttad i Ripsa blev Ebba snart varse att bygden var i skriande behov av fler arbetstillfällen. Så kom det sig att hon 1949 startade firman Ebba von Eckermann Textiler som skulle sysselsätta en stor del av Ripsaborna med tillverkning av modekläder under flera decennier framöver.
Ripsamodet finns rikt representerat i Sörmlands museums samlingar sedan 2012, tack vare en donation från amerikanskan Ann Forsberg, som var en av Ebbas mest trogna kunder.
Ebba och maken Erik bodde på gården Sandvik i byn Ripsa i Sörmland. Orten var i behov av fler arbetstillfällen och Ebba såg en möjlighet att starta en verksamhet som skulle sysselsätta Ripsaborna med vävning och sömnad.
Det började med filtar, fortsatte med jackor och kjolar i enkla modeller. Kollektionerna utökades så småningom med klänningar, tvådelade dräkter, kappor och så vidare. Några dräkter fick starkt genomslag i Sverige såsom "Ripsakjolen" och "Ripsajackan" som bland annat såldes på NK och EPA. "Ripsakjolen" såldes även i Christian Diors butiker i Paris.
Ebba stod för tygernas formgivning, medan designers anlitades för att formge kläderna. "Ripsajackan" var emellertid Ebbas egen design. Tygerna vävdes av hemväverskor i Ripsa. Byborna satt hemma med garner och vävstolar och vävde efter Ebbas anvisningar.
Större delen av produktionen exporterades till framförallt USA. De amerikanska kunderna fascinerades av kollektionerna från den vävande grevinnan i Sverige. Fotografen KW Gullers fick i uppdrag att fotografera tillverkningen för att skapa ett inspirationsalbum. Fotoalbumet skulle inspirera och berätta för amerikanska återförsäljare och kunder vad Ebba von Eckermann Textilier och Ripsa var för något.
Fotografierna i albumet visar hur tillverkningen av Ebba von Eckermanns plädar gick till: Ebba gör hembesök hos väverskor och sömmerskor, Ripsa i vinterskrud och Sandvik, hemma hos familjen von Eckermanns. Fotografierna finns i Sörmlands museums samlingar sedan 2012.
Gunhild "Gulli" Pettersson kom från Svalings på Gotland för att hjälpa till i hushållet hos familjen Eckermann under ett par veckor 1951. Men veckorna blev till år och Gulli stannade resten av livet. Hon kom att bli Ebbas närmaste medarbetare. Bland mycket annat basade hon över väveriet.
"Det var min bästis som stannade hela livet. Vi hade arbetat ihop ända sen 1951 så vi förstod varandra väl och jag kände mig trygg med att hon, när det behövdes, kunde bidra med kollektionsskapandet."
Ebba von Eckerman, 2012
"- Vi hade nu sex väverskor året runt som arbetade vid sju vävstolar inklusive de två mr Dickson haft med sig från Skottland. Vartefter som Ripsas vävflickor gifte sig och flyttade iväg så ersattes de med praktikanter från sexmånaders vävkurser från olika håll i Sverige. Vi hade en tyska som stannade längre. Hon och Gulli var de enda som hade lärt sig mr Dicksons 'cykelvävstolar'."
De första 15 åren producerade firman färdigsydda plagg som såldes på varuhus och butiker i Sverige, USA, Kanada, Frankrike, England och Tyskland. Lord & Taylor i New York var ett av de mest prestigefyllda.
1967 övergick Ebba av ekonomiska skäl till att sälja direkt till kunderna. 1978 blev hon tvungen att börja avveckla verksamheten. Produktionen blev för dyr, och kunderna blev allt mer prismedvetna.
Det fanns emellertid ett stort lager av tyger kvar. Ett försök med postorder genomfördes 1979/80. Därefter bestämdes att alla resttyger skulle sys upp i föregående års kollektion och till förra årets priser för att säljas privat i USA.
Två resor blev det, en på våren och en på hösten 1981. Sista anhalten var Ann Forsbergs hem i Greenwich dit stamkunderna bjudits in. När dagen var slut fanns endast ett osålt plagg kvar, en stl 6 (stl 36) som var för liten för alla.
”De hade en barbeque-kultur som inte vi hade ännu. Det var då de här långa kjolarna och kläderna kom till. 1952 beställde uppköpare från varuhuset Marshall Field´s i Chicago långa kjolar av oss som de sedan lanserade som en nyhet för utomhusparties.”
Ebba von Eckermann 2012
Kay Marten (till vänster) möter Ebba von Eckermann vid flygplatsen i Chicago 1952.
Ebba von Eckermann iklädd långkjolen Garland, tillsammans med sin syster Elisabeth som bär långkjolen Midnight Sun.
Ann Forsberg (1918-2007) var en av Ebbas mest trogna kunder, med ett 80-tal dräkter i sin ägo. Alla dräkterna är inhandlade under perioden 1967-1981 då Ebba hade övergått från varuhusförsäljning till privatförsäljning. Särskilt inbjudna kunder kom på visningar med provning som arrangerades på hotell eller i privata hem. Ann Forsberg stod ofta som värdinna i sitt och makens gästhus i Greenwich, Connecticut. Mot slutet av 1960-talet låg priserna runt 6000-10 000 kr plagget.
"Ann flyttade som ung till New York och började en framgångsrik mannekängkarriär. Tillsammans med sin syster startade hon också ett TV-program som hette Meet the press. Ann hade startat en orkester också under den tiden när hon var så där ung, innan hon hade träffat sin man Frank Forsberg."
Ebba von Eckermann 2012
Ann Forsberg, i Ripsaklänning (till vänster), Queen Farida, f.d. drottning i Egypten (mitten) och Martha Rountree, Anns syster (till höger).
”Queen Farida var också konstnär. Hösten 1973 var hon i Washingon för att bl.a. ställa ut sina målningar. Samtidigt var min syssling Eleonore von Schwerin och jag i Washington för att visa våra Ripsa kläder. Martha Rountree hade fått som uppgift att ordna pressvisning för Queen Farida. Ann kom ner från New York för att bistå henne. Systrarna beslöt då att det var praktiskt om Queen Faridas tavlor och våra kläder visades tillsammans, och det fungerade bra. Jag minns att som minne av dagen fick jag en liten tavla av henne och hon fick en kjol av mig.”
Ebba von Eckermann, 2012
Detta reportage producerades av dokumentärfilmsenheten vid Sveriges radio år 1964. Reportaget sändes i USA.
Den danske kläddesignern Lars Hillingsø som arbetade för Nina Ricci i Paris, gjorde också kollektioner åt Ebba von Eckermann Textilier mellan 1964-1966. I bakgrunden Ebba von Eckermann med dottern Margaretha.
Ebba samarbetade med olika kläddesigners. Hon skapade tygerna och kläddesignern skapade plaggen.
"När de kom hade de en månad på sig, och då skulle jag ha alla tygerna klara. Det var roliga, spännande dagar. Under den tiden var alla sömmerskorna samlade i gamla slöjdsalen för att vara under direkt ledning av designern (och mig vid behov). När den nya kollektionen var färdig var det bara för mig och Gulli att börja tänka på nya tyger för nästa säsong. Hillingsøs sista kollektion överlevde länge som bas, för modellerna var klassiska. Våra kunder ville ha klädsamma plagg i vackra färger som skulle överleva det trendiga."
Ebba von Eckermann, 2012
Kortfilmen Ripsa Rhapsody, av K W Gullers, gjordes för att vävförsäljerskorna vid de amerikanska varuhusen skulle få kunskap om hur Ebba von Eckermanns kjolar tillverkades. Kunskapen kunde de sedan förmedla vidare till kunderna.
Originalfilmen var utan ljud. Ebbas berättelse är pålagt i efterhand vid ett senare tillfälle.