Skottvångs gruva

Skolprogram för årskurs 3-5. Hur var det att arbeta vid en gruva på 1600-talet? Vilka sysslor utfördes och vilka var människorna? Och vad är egentligen järn och vad betydde det för stormaktstidens Sverige?

Detta program involverar ämnen som historia, naturresurser och teknik. Utöver att lära sig om områdets och järnhanteringens historia får eleverna prova på olika sysslor. Ni arbetar bland annat i smedjan, slår rep, vaskar malm och får ett smakprov på en gruvarbetarlunch. Ni möter också några färgstarka figurer från tiden, som den elake gruvfogden som gör sitt bästa för att göra livet surt för nytillkomna gruvarbetare...

Programmet genomförs i samarbete med Östra Sörmlands gruvförening.

Tidsåtgång: 3-4 timmar (beroende på gruppens storlek, årskurs och efter överenskommelse)
Plats: Skottvångs gruva
Kostnad: 750 kronor
Bokningsbara datum: 27 september-1 oktober 2021
Max antal deltagare: 30 

Att tänka på

Oömma kläder, vi arbetar ute oavsett väder. Ta med egen matsäck.

Kopplingar till läroplanen

Åk 3

Programmet berör främst:

  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
  • Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Andra exempel på kopplingar till läroplanen:

  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
  • Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl.
  • Yrken och verksamheter i närområdet.

Åk 4

Programmet berör främst:

  • Den svenska statens framväxt och organisation.
  • Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön.
  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
  • Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.

Andra exempel på kopplingar till läroplanen:

  • De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.