Stora historiepriset 2017

Stora historiepriset, Sveriges största historiepris, går 2017 till Ronny Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria. Ronny Ambjörnsson är förutom idéhistoriker också författare och skribent. Hans breda bokproduktion omfattar flera litterära genrer, biografi, historia, filosofi, barnböcker och dramatik. Flera av hans böcker är översatta till andra språk.

Ronny Ambjörnsson kom till det nyligen inrättade universitetet i Umeå redan 1970 och verkade där fram till pensioneringen 2001. Han blev en pionjär inom sitt unga ämne.

Ronny Ambjörnssons tidiga forskning handlade om Ellen Key och resulterade både i en licentiatavhandling 1967 och en doktorsavhandling 1974. 2012 släpptes hans biografi Ellen Key, en europeisk intellektuell. Han blev docent i idéhistoria 1977 och professor 1981–2001, då han gick i pension.

Genom sin forskning visar han att idéhistoria inte bara omfattar eliternas idéhistoria, utan även folkets idéhistoria. Hans böcker berör ämnen som arbetarrörelsens idévärld, klassresor, manligheter, trädgårdar och mycket mer.

Ronny Ambjörnsson är känd utanför de akademiska kretsarna både genom sina böcker som nått en bred läsekrets och som skribent i den svenska dagspressen, särskilt i Dagens Nyheter. Hösten 2017 släpps hans bok Visdomens hus, Muslimska idévärldar 600-2000, (Natur & Kultur) som är skriven tillsammans med Mohammad Fazlhashemi.

Närbild på äldre man

Ronny Ambjörnsson. Foto: Elin Berge

Juryns motivering

Ronny Ambjörnsson har under flera decennier bidragit till att såväl forskare som en bredare allmänhet har fått upp ögonen för vad de kanske annars inte hade sett. Redan i doktorsavhandlingen från 1974 uppmärksammade Ambjörnsson den då närmast osynliga Ellen Key, och han har även senare återvänt till henne.

Under sina många år som professor i idéhistoria i Umeå verkade Ambjörnsson för utvecklingen av en folkets idéhistoria och öppnade därmed forskningsfältet för idéer bortom de lärdes och eliternas. Tack vare Ronny Ambjörnssons forskning vet vi i dag mer om bland annat människors undran, mansmyter och hemliga trädgårdar. Hans omfattande bidrag till kultur och samhällsliv visar tydligt på den humanistiska folkbildande traditionens fortsatta betydelse i samtiden.

Ronny Ambjörnsson, publicerat i urval:

  • Den skötsamme arbetaren. Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880–1930, Stockholm: Carlsson, 1988, nyutgåva 2017
  • Den hemliga trädgården, om trädgårdar i litteratur och verklighet, Bonniers, 2015
  • Ellen Key. En europeisk intellektuell, Albert Bonniers förlag, 2012
  • Europas idéhistoria. Medeltiden. Tankens pilgrimer, Stockholm: Natur & Kultur, 2002
  • Europas idéhistoria. Antiken. Människors undran, Stockholm: Natur & Kultur, 1997
  • Mitt förnamn är Ronny, Stockholm: Bonnier Alba, 1996
  • Mansmyter. Liten guide till manlighetens paradoxer, Stockholm: Fischer, 1990
  • Den skötsamme arbetaren. Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880–1930, Stockholm: Carlsson, 1988
  • Socialismens idéhistoria. En inledning, Stockholm: Gidlunds i samarbete med Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, 1984

Utmärkelser i urval:

1997 – Lotten von Kraemers pris

2000 – Längmanska kulturfondens pris "för hans breda insatser inom vetenskap, kultur, folkbildning och debatt"

2006 – Övralidspriset

Om priset

Stora historiepriset är Sveriges största historiepris. Summan är på 50 000 kronor och priset kan inte sökas. Man blir tilldelad priset och en oberoende jury utser pristagaren.

Priset delas ut av Sörmlands museum och Nyköpings kommun till historiker eller annan som, utan att göra avkall på fackmässig korrekthet, lyckats föra ut historiska kunskaper och forskningsresultat i en vidare krets så att intresset för ämnet ökat.

Juryn

Juryn består av Stefan Amirell (ordf.), docent i historia vid Linnéuniversitetet, Maria Sjöberg, professor i historia vid Göteborgs universitet, Rebecka Lettevall, docent i idéhistoria och dekan för fakulteten Kultur och Samhälle vid Malmö högskola och Johan Holm, fil dr i historia vid Stockholms universitet och lärare vid Nyköpings gymnasium samt sedermera framlidne John Chrispinsson, vetenskapsjournalist.

Prisutdelning 19 september

Priset delades ut 19 september på Culturum i Nyköping. Efter prisutdelningen fick publiken ta del av ett samtal mellan pristagaren och Tobias Svanelid, redaktör för Vetenskapsradion, Sveriges radio, P1.